Långa valköer i Umeå leder till omvalskrav

Flera personer har överklagat valet efter de långa köerna vid vallokaler i Umeå och kräver att val genomförs på nytt. På fredagseftermiddagen hade Valprövningsnämnden registrerat 455 överklaganden efter valet 2026. Kanslichefen Emma Hellman uppgav samtidigt att ytterligare omkring 200–300 ärenden ännu inte hade registrerats. Efter valet 2022 hanterade nämnden totalt 440 överklaganden.

En man i Umeå kommun som väntade omkring en och en halv timme på att rösta har begärt omval i kommunen. I sin överklagan uppgav han att personer lämnade köerna eftersom de inte orkade vänta och att organisationen därför hindrade väljare från att rösta på likvärdiga villkor. Mannen har även framhållit att valdeltagandet i området där han röstade minskade med drygt fyra procent jämfört med valet 2022 och att han vill se en jämförelse med utvecklingen på andra orter.

Umeå kommun har uppgett att utformningen av röstningen bidrog till köerna. Valsedelsbordet och den gröna valskärmen hade placerats tillsammans bakom samma avskärmning, vilket bromsade flödet. Under valdagen flyttades valskärmarna ut och genomströmningen ökade. Trots förändringen kunde kommunens sista vallokal inte stänga förrän klockan 23.03.

Umeå valnämndens ordförande Håkan Johansson uppgav att kommunen hade haft för få valsedelsbord och att utrymmesbegränsningar bidrog till upplägget. Valnämnden har därefter kallats till kommunstyrelsens arbetsutskott för att redovisa orsakerna till köproblemen.

Kommunen hade inför valet utökat antalet förtidsröstningslokaler som höll öppet under hela perioden från sju till nio. Det sammanlagda antalet öppethållandetimmar för förtidsröstningen hade samtidigt ökats med 50 procent jämfört med valet 2022. Stora valdistrikt hade också delats för att minska antalet väljare per distrikt.

En annan person har begärt att valet ska göras om i samtliga kommuner där väljare på grund av köer kunde rösta efter klockan 20. Personen anser att väljare som röstade efter den ordinarie stängningstiden kunde ta del av uppgifter från den pågående rösträkningen och har i överklagandet gjort gällande att detta kan ha påverkat resultatet när mandatfördelningen varit jämn.

Valprövningsnämnden avgör om ett val ska göras om. Nämnden består av sju ledamöter som utses av riksdagen. Emma Hellman uppgav att ett bifall till en överklagan förutsätter både att det har förekommit en avvikelse från reglerna eller otillbörlig påverkan och att detta kan ha påverkat valutgången. Efter valet 2022 förekom också långa köer, men Valprövningsnämnden bedömde då att köerna inte hade påverkat valresultatet.

Valmyndigheten uppger att ett valresultat kan överklagas från dagen efter valdagen till och med tio dagar efter att resultatet har kungjorts. Ett överklagande kan göras av en person som enligt röstlängden var röstberättigad i valet eller av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som deltog. Om ett konstaterat fel kan rättas på ett mindre ingripande sätt kan Valprövningsnämnden exempelvis besluta om en ny sammanräkning i stället för omval. Nämndens beslut kan inte överklagas.

Länsstyrelsen Västerbotten inledde den slutliga rösträkningen den 14 september och har uppgett att arbetet beräknas pågå i omkring två veckor. Länsstyrelsen kontrollräknar valnattens resultat, granskar ogiltiga röster, räknar personröster och fastställer resultaten i valen till region- och kommunfullmäktige.

Valmyndigheten uppgav den 18 september att drygt 3,7 miljoner väljare hade förtidsröstat i 2026 års val. Det motsvarade drygt 55 procent av väljarna och var en ökning med 18,5 procent jämfört med 2022. Myndigheten hade samtidigt fått in 188 nya incidentrapporter sedan den föregående lägesbilden, främst om valsedlar, röstmottagning och distribution av förtidsröster.

Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist har uppgett att myndigheten redan före valet 2022 varnade för att regler som stärker skyddet för valhemligheten kunde leda till längre köer. Sveriges Radio har rapporterat att förändringarna infördes efter kritik från EU-kommissionen mot Sveriges tidigare skydd av valhemligheten.

Regeringen beslutade den 6 augusti 2026 att förlänga Valsedelskommitténs arbete till den 13 augusti 2027. Kommittén ska bland annat redovisa hur ett alternativt system med gemensamma eller neutrala valsedlar skulle kunna utformas och vilka lagändringar som skulle krävas.