Läkare varnar för personalbrist efter utbildningsreform

Övergången till ett nytt system för läkares utbildning kan försvåra rekryteringen i Norrbotten. Det befarar Filippa Danielsson, 30 år, som själv flyttade från Stockholm till Piteå för att genomföra sin allmäntjänstgöring, AT. Hon ser en risk att färre nyutbildade läkare väljer länet när bastjänstgöring, BT, ersätter det tidigare systemet.

Den nya sexåriga läkarutbildningen infördes 2021, efter att starten senarelagts. Enligt Regeringskansliet väntas de första studenterna från utbildningen examineras under 2027. Förändringen innebär att läkare får sin legitimation innan de påbörjar BT, som ingår i den inledande delen av specialisttjänstgöringen, ST.

Sveriges läkarförbund anger att BT regleras genom Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2021:8. Tjänstgöringen ska pågå i minst sex månader, med tolv månader som normtid. Utbildningen ska innehålla minst tre månader inom primärvård och lika lång tid inom akut sjukvård. Sveriges Kommuner och Regioner har också tecknat ett kollektivavtal med Sveriges läkarförbund om en särskild tidsbegränsad BT-anställning. Huvudregeln är tolv månader, men utbildningen kan även genomföras inom ramen för en tillsvidareanställning som ST-läkare.

Förändringen väcker oro hos Filippa Danielsson, som numera genomför sin specialistutbildning till akutläkare i Piteå. Hon bedömer att fler unga läkare kan välja att stanna nära sina studieorter eller söka sig till storstadsregionerna när möjligheterna att få en BT-plats där ökar.

Enligt Filippa Danielsson kan följden bli att Norrbotten får svårare att rekrytera underläkare. Hon befarar att ST-läkare måste täcka upp för det som AT-läkarna tidigare har gjort och få mindre tid för det som krävs för att bli specialister. På längre sikt ser hon även en risk för brist på både ST-läkare och färdiga specialistläkare.

Region Norrbotten uppgav den 7 september 2026 att omkring 110 läkare årligen genomför AT eller BT i länet. Av dessa väljer cirka 65–70 procent att fortsätta med sin specialistutbildning i Norrbotten.

Under september arrangerade regionen en särskild karriärträff på Piteå havsbad för att få fler AT- och BT-läkare att stanna kvar under specialistutbildningen. Omkring 80 yngre läkare deltog och tolv kliniker fanns representerade.

Regionen har även annonserat ut tolv månader långa BT-anställningar med tillträde den 15 februari respektive den 31 maj 2027. Platserna är fördelade mellan sjukhusen i Kiruna, Gällivare, Kalix, Piteå och Sunderbyn. Ansökningstiden avslutades den 14 oktober 2026.

För läkare som behöver flytta erbjuder Region Norrbotten ett bidrag på högst 15 000 kronor. Regionen kan dessutom ersätta vissa resekostnader och utgifter för tillfälligt dubbelt boende när utbildningen kräver arbete på flera orter. Magnus Tufvesson har utsetts till övergripande BT-studierektor. Han arbetar också som distriktsläkare vid Hortlax hälsocentral och är studierektor för AT-läkare inom primärvården i Piteå.

Vid Piteå sjukhus annonserade Region Norrbotten den 6 oktober dessutom två vikariat för underläkare vid medicin- och rehabiliteringskliniken. Anställningarna har den 20 juni 2027 som angivet slutdatum, med möjlighet till förlängning och fortsatt tjänstgöring inom BT eller ST.

Konkurrensen om utbildningstjänster har sedan tidigare varit stor i delar av Sverige, framför allt i storstadsområden och på orter med läkarutbildning. För vissa läkare har väntan på en AT-plats fördröjt möjligheten att få legitimation. I Norrbotten har tillgången till AT-platser varit bättre.

Sveriges yngre läkares förening, SYLF, redovisade i sin AT-rapport att närmare 1 700 AT-platser erbjöds i Sverige under 2024. Det motsvarade ungefär 16 platser per 100 000 invånare. Föreningens riktvärde för att arbeta bort den uppbyggda bristen var 19,4 tjänster per 100 000 invånare.

Även väntetiderna inom det nya utbildningssystemet har uppmärksammats. I ST-rapporten 2025 redovisade SYLF en genomsnittlig väntetid på 5,8 månader till en ST-tjänst, inklusive BT. För enbart BT översteg väntetiden åtta månader. Läkare utbildade inom EU och EES hade dubbelt så lång väntetid till en tjänst som genomsnittet.

SYLF:s ordförande Robert Holmqvist framhöll i december 2025 att regionernas utbyggnad av AT- och ST-tjänster under flera år inte hade motsvarat ökningen av antalet utbildningsplatser på läkarprogrammen. Han varnade för att för få tjänster inom det nya ST-systemet, där BT ingår, kan skapa ytterligare väntetider.

Samtidigt erbjuder andra delar av landet fler möjligheter till bastjänstgöring. Västra Götalandsregionen har exempelvis 40 regionala, fristående BT-tjänster under 2026. Därutöver går det att söka ST-anställningar där BT genomförs under den första delen av tjänstgöringen.

För Filippa Danielsson var möjligheten att få en AT-plats avgörande när hon lämnade Stockholm. Hon utbildade sig vid Karolinska Institutet och sökte sig därefter till Piteå eftersom hon ville arbeta på ett mindre sjukhus, få ett omfattande ansvar och utvecklas i läkaryrket.

Flytten kom också att förändra hennes tillvaro utanför arbetet. Hon köpte ett hus på landsbygden, byggde om en skåpbil till campervan och började ägna sig åt bland annat fiske, skidåkning och fjällvandring. Enligt Filippa Danielsson hade hon redan före flytten en positiv föreställning om livet i Norrbotten, och efter ankomsten kunde hon förverkliga mycket av det hon hade sett framför sig.

När allmäntjänstgöringen var avslutad valde hon därför att bo kvar och fortsätta sin utbildning i Piteå. Hon befarar nu att andra unga läkare inte kommer att göra motsvarande flytt när det nya utbildningssystemet ger dem fler möjligheter att genomföra sin bastjänstgöring på andra håll i landet.