Läkare anmäld till åklagare efter misstänkt sexuellt övergrepp

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har anmält en läkare i Norrbotten till Åklagarmyndigheten sedan en kvinnlig patient uppgett att hon utsatts för en sexuell handling vid en läkarundersökning. Myndigheten bedömer att det finns anledning att misstänka sexuellt övergrepp eller alternativt sexuellt ofredande.

Ärendet gäller en rektoskopi där läkaren, utöver att undersöka patientens ändtarm, även genomförde en undersökning av hennes slida. Kvinnan vände sig därefter till Ivo med en anmälan om händelsen.

Rektoskopi är, enligt 1177, en undersökning där ett smalt rör förs in genom ändtarmsöppningen. Själva undersökningen tar normalt omkring tio minuter, medan vårdbesöket vanligtvis pågår i ungefär en halvtimme.

I sin granskning konstaterar Ivo att kvinnan inte hade några besvär från slidan. Myndigheten anser därför att det saknades medicinska skäl att genomföra den ytterligare undersökningen.

Läkaren har i sin förklaring uppgett att en undersköterska närvarade under rektoskopin. Han har även uppgett att undersökningen av slidan genomfördes för att kontrollera om det förekom några avvikelser.

Ivo framhåller samtidigt att läkaren inte dokumenterade undersökningen av patientens könsdelar i journalen. Myndighetens bedömning är att det inte heller fanns något medicinskt behov av åtgärden.

Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2016:40 anger att patientjournaler ska innehålla uppgifter om genomförda utredande och behandlande åtgärder. Även bakgrunden till åtgärderna, medicinska bedömningar och undersökningsresultat ska dokumenteras. Vårdgivaren ska dessutom regelbundet kontrollera att personalens journalföring följer gällande regler.

Enligt 1177 och patientlagens bestämmelser ska en patient ges möjlighet att ta ställning till föreslagna undersökningar och behandlingar. Samtycke kan lämnas genom ett uttryckligt godkännande, och patienten har rätt att ändra sitt beslut även efter att samtycke har lämnats.

Den rättsliga grunden för Ivos anmälan finns i 7 kap. 29 § patientsäkerhetslagen (2010:659). Där anges att myndigheten är skyldig att göra en anmälan till åtal om det finns skälig misstanke om att hälso- och sjukvårdspersonal har begått ett brott i yrkesutövningen som kan medföra fängelse.

Åklagarmyndigheten beskriver att en åklagare kan leda en brottsutredning tillsammans med polisen och besluta vilka utredningsåtgärder som ska vidtas. Först när förundersökningen är avslutad tar åklagaren ställning till om bevisningen räcker för att väcka åtal. Ivos anmälan innebär därmed inte att läkaren automatiskt åtalas.

Utöver en eventuell brottsutredning finns ett separat system för prövning av vårdpersonals legitimation. Kammarrätten i Stockholm klargjorde i ett avgörande den 5 oktober 2023, som gällde ett annat patientärende, att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd kan återkalla en läkares legitimation om personen visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket.

Ivo redovisade den 12 februari 2026 att myndigheten under 2025 hade fattat beslut i 812 tillsynsärenden rörande legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Kritik riktades i 235 ärenden, medan ytterligare 218 ärenden resulterade i anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Statistiken omfattar tillsynsärenden generellt och avser inte enbart misstänkta sexualbrott.