Lägenhetspriser föll kraftigt efter halvår av uppgång

Priserna på svenska lägenheter sjönk med 4,6 procent i juli, enligt SBAB och Booli. Nedgången var störst i Storstockholm, där lägenhetspriserna föll med 7,1 procent. För samtliga bostäder i Sverige noterades en minskning med 2,4 procent, medan huspriserna gick ned med 1,4 procent.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, beskriver utvecklingen som överraskande och uppger att det saknas en tydlig förklaring till det kraftiga prisfallet. Nedgången omfattade Stockholms län i stort och berodde inte på fallande lägenhetspriser i centrala Stockholm.

Prisminskningen kom direkt efter sex månader med stigande bostadspriser. I juni ökade bostadspriserna med 0,4 procent och lägenhetspriserna med 0,6 procent, enligt SBAB. Efter junimätningen låg lägenhetspriserna fortfarande drygt 5 procent under toppnivåerna från våren 2022, medan bostadspriserna totalt låg drygt 6 procent under pristoppen.

Robert Boije uppger att bostadsmarknaden normalt försvagas under sommaren när färre bostäder omsätts, men att SBAB:s index är justerat för säsongsmönstret. Enligt honom var julinedgången för lägenheter betydligt större än vad som är vanligt under sommarmånaderna. Han avvisar samtidigt en bred makroekonomisk förklaring eftersom villapriserna inte föll lika kraftigt.

Booli redovisade 38 608 lägenheter till försäljning i juni, 1 procent fler än samma månad 2025. Antalet lägenheter markerade som snart till salu minskade samtidigt med 9 procent till 29 606. En lägenhet låg i genomsnitt sökbar i 64 dagar, och slutpriserna översteg utgångspriserna med i genomsnitt 1,9 procent. Ett år tidigare var skillnaden 0,9 procent.

Hemnet uppgav i mars att bostadsutbudet i Stockholm låg på historiskt höga nivåer. Samtidigt hade det genomsnittliga priset i Stockholms innerstad under februari för första gången passerat 120 000 kronor per kvadratmeter.

Svensk Mäklarstatistik redovisade inför julimätningen en annan utveckling under juni. Bostadsrättspriserna hade då sjunkit med 0,4 procent men låg fortfarande 4,7 procent högre än ett år tidigare. Villapriserna steg samtidigt med 1,2 procent. Organisationens statistik för juli publiceras den 7 augusti 2026 och bygger på uppgifter från fastighetsmäklarnas affärssystem, även för bostäder som inte annonserats offentligt.

Riksbankens styrränta har varit 1,75 procent sedan november 2025 och fastställdes på samma nivå från den 24 juni 2026. Från den 1 april 2026 höjdes bolånetaket från 85 till 90 procent för nya lån, samtidigt som det skärpta amorteringskravet togs bort. Regeringen uppgav att personer med befintliga lån måste träffa en ny överenskommelse med banken för att få amorteringsvillkoren ändrade.

De nya bolånereglerna begränsar även tilläggslån till högst 80 procent av bostadens marknadsvärde. En omvärdering för att utöka låneutrymmet får normalt göras högst en gång vart femte år, enligt regeringen.

Statistiska centralbyrån redovisade att 102 062 bostadsrätter såldes under 2025 till ett sammanlagt värde av 295 miljarder kronor. Genomsnittspriset steg med 2 procent till 2,888 miljoner kronor. Under första kvartalet 2026 ökade fastighetsprisindex för småhus med 1 procent både jämfört med föregående kvartal och med samma period året före.

Trots julinedgången hör Stockholm tillsammans med Malmö till de regioner där bostadspriserna har fallit minst sedan våren 2022. Robert Boije bedömer att utvecklingen kan vara en normalisering efter de tidigare höga prisnivåerna, men vill avvakta augustistatistiken innan han drar några slutsatser. Han uppger att priserna ofta stiger när fler börjar arbeta, studera och byta bostad efter sommaren, för att därefter stabiliseras.