Kvinnosjukvården får större politiskt fokus i Västra Götaland

Kvinnosjukvården har fått en tydligare plats i den regionala politiken i Västra Götaland under mandatperioden. Mellan januari 2023 och juni 2026 har oppositionspartierna tagit upp kvinnohälsa och kvinnosjukdomar i omkring 20 motioner och interpellationer i regionfullmäktige. Frågor om förlossningsvård och bröstcancer har varit särskilt framträdande, men även endometrios och lipödem har behandlats.

Västra Götalandsregionen avsatte i budgeten för 2026 20 miljoner kronor för att minska köerna inom den specialiserade kvinnosjukvården och ytterligare 10 miljoner kronor för kostnader kopplade till NIPT. Regionen beslutade också om ett uppdrag där barnmorskors kompetens ska användas mer strategiskt i både primär- och specialistvården, bland annat inom bäckenbottenproblem, klimakterievård, menstruell hälsa och smärta. I det rödgröna styrets första budget inför 2024 nämndes kvinnosjukvården inte särskilt, medan området fick ett uttryckligt fokus inför både 2026 och 2027. Extra resurser har även lagts på förlossningsvården.

Janette Olsson (S) uppger att kvinnosjukvården tidigare inte har varit tillräckligt prioriterad och att området behöver utvecklas vidare. Hon pekar på möjligheten att få rätt vård i rätt tid som en central fråga och uppger att styret som ett första steg vill undersöka vilka delar av vården som inte fungerar. Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen meddelade den 30 juni 2026 att partiet även vill säkra finansiering för en regional forskningsstudie där uppemot 100 000 kvinnor från 74 års ålder erbjuds bröstcancerscreening.

Socialstyrelsen anger att regionerna ska erbjuda avgiftsfri mammografiscreening till kvinnor mellan 40 och 74 år. Myndigheten rekommenderar i nuläget inte generell screening efter 74 års ålder eftersom kunskapsunderlaget inte har visat tillräckliga fördelar. Enligt 1177 Västra Götaland kallas kvinnor mellan 40 och 74 år i regionen till avgiftsfri mammografi med ungefär 21 månaders mellanrum. Regionala cancercentrum uppger samtidigt att arbetet i Västra sjukvårdsregionen omfattar bland annat ett gemensamt digitalt system, kortare ledtider, åtgärder för högre deltagande och information till kvinnor över 74 år.

Även screeningen mot livmoderhalscancer är föremål för insatser. Regionala cancercentrum uppger att deltagandet i Västra sjukvårdsregionen ligger omkring 80 procent, men att skillnaderna är stora mellan olika geografiska områden och stadsdelar. Arbetet omfattar bland annat kontakt med kvinnor som inte har deltagit i kontroller på sex år eller längre.

Tillgängligheten inom gynekologin är samtidigt en politisk skiljelinje. Karin Veres (L), regionfullmäktigeledamot, uppger att kvinnohälsan länge har fått för lite utrymme men att frågorna uppmärksammas mer i dag. Liberalerna ser bristen på kapacitet inom gynekologin som ett centralt problem och anser att patienter med smärta och svåra besvär inte ska behöva vänta länge på kontakt med en gynekolog. Partiet föreslog redan i april 2023 ett vårdval inom gynekologi. Förslaget röstades då ned men har stöd från flera borgerliga partier.

Centerpartiet i Västra Götalandsregionen lämnade i mars 2026 en motion om att låta fler offentliga, privata och idéburna gynekologiska mottagningar delta i den offentligt finansierade vården genom LOV eller offentlig upphandling. Moderaterna föreslog i sin budget för 2027 att 100 miljoner kronor ska användas till upphandling av gynekologisk vård för att öka tillgängligheten inom kvinnosjukvården.

Angelica Lundgren Bielinski (M), vice ordförande i styrelsen för NU-sjukvården, anser att vården behöver utvecklas på flera områden och framhåller särskilt att patienter ska få rätt vård i rätt tid. Hon vill bland annat se tydligare ekonomiska satsningar för att öka kapaciteten inom gynekologin och betonar samtidigt betydelsen av bred förankring mellan politiker och tjänstemän.

Västra Götalandsregionen uppgav i maj 2026 att regionen, utöver den egna verksamheten, har gynekologiavtal med Meliva i Borås och Mölndal, Barnmorskegruppen i Göteborg och på Öckerö samt Karlsfors läkarmottagning i Skövde. Regionen påminde samtidigt om att patienter aktivt ska få hjälp att hitta en annan vårdgivare när vårdgarantin behöver användas. Sjukhusen i väster meddelade i januari 2026 att Västra Götalandsregionen dessutom hade fattat ett inriktningsbeslut om ett utökat gynekologiskt uppdrag vid Kungälvs sjukhus. Planen omfattar fler mottagningsbesök och dagkirurgiska ingrepp, med möjlighet att påbörja genomförandet under våren 2026 och fortsätta utvecklingen mot 2027.

Socialdemokraterna motsätter sig samtidigt en utveckling där fler privata aktörer får en större roll. Janette Olsson (S) uppger att en sådan modell enligt partiets bedömning är ineffektiv, riskerar att splittra vårdkedjan och kan innebära att patienter med mindre omfattande vårdbehov prioriteras framför patienter med tyngre behov.