Kvinnor i 38-årsåldern rapporterar högst stressnivåer

Kvinnor i 38-årsåldern uppger högre stressnivåer än äldre kvinnor i den omfattande Kvinnostudien vid Göteborgs universitet. Många i åldersgruppen rapporterar tidigare utmattning, medan kvinnor omkring 50 år generellt beskriver ett bättre psykiskt välbefinnande och större tillfredsställelse med livet.

Läkaren och forskaren Dominique Hange, som leder Kvinnostudien sedan 2016, kopplar den höga stressnivån bland yngre medelålders kvinnor till deras samlade livssituation. Yrkeskarriär, ansvar för barn och hushåll samt andra vardagliga åtaganden är faktorer som enligt Hange kan påverka kvinnornas stress.

Skillnaderna mellan åldersgrupperna har även undersökts vetenskapligt. I en studie publicerad 2021 i tidskriften BMC Public Health jämförde forskarna Maria Waller, Lauren Lissner, Dominique Hange, Valter Sundh, Ann Blomstrand och Cecilia Björkelund kvinnors psykiska välbefinnande och stress under perioden 1980–2016. Resultaten visade att det självrapporterade välbefinnandet hade förbättrats bland 50-åringar. Bland 38-åringar kunde forskarna däremot inte fastställa någon statistiskt säkerställd motsvarande förändring.

I den pågående undersökningsomgången har hittills omkring 1 500 kvinnor mellan 38 och 60 år deltagit. Kvinnorna genomgår omfattande hälsoundersökningar med särskilt fokus på perioden före och efter klimakteriet. En av deltagarna beskriver undersökningen som en genomgång av hela kroppens hälsotillstånd.

Bland kvinnorna i 50-årsåldern visar resultaten att de flesta är nöjda med sin hälsa och livssituation. Tillfredsstärelsen omfattar även ekonomi och fritid. Dominique Hange beskriver denna åldersgrupp som generellt mindre stressad än 38-åringarna. Många kvinnor uppger också att de inte har några besvär i samband med klimakteriet. För kvinnor som upplever sådana besvär finns enligt Hange möjlighet till läkemedelsbehandling.

Kvinnostudien inleddes 1968 och har sedan dess legat till grund för omkring 300 vetenskapliga publikationer om kvinnors hälsa. Vid den första undersökningsomgången 1968–1969 deltog 1 462 kvinnor, vilket enligt Göteborgs universitet motsvarade mer än 90 procent av dem som hade tillfrågats.

Undersökningarna har därefter återkommit vid flera tillfällen. Svensk nationell datatjänst redovisar uppföljningar under perioderna 1974–1975, 1980–1981 och 1992–1993 samt under 2000–2001, 2004–2005, 2009–2010 och 2016–2017. Nya deltagare har tillkommit successivt för att forskarna ska kunna jämföra hälsan mellan olika generationer.

Enligt den brittiska forskningsdatabasen Atlas of Longitudinal Datasets hade sammanlagt 2 689 kvinnor deltagit i de undersökningsomgångar som databasen redovisar. Deltagarurvalet gjordes bland annat utifrån födelseår och födelsedatum.

Tidigare generationsjämförelser från Göteborgs universitet visar att flera hälsomått har utvecklats positivt bland senare generationers 38- och 50-åriga kvinnor. Forskarna har registrerat bättre blodtrycksvärden och blodfettsnivåer, samtidigt som kvinnorna blivit mer fysiskt aktiva och rökningen minskat. Den självupplevda stressen har däremot ökat.

I undersökningen från 2021 fann forskargruppen också förändringar i sambandet mellan kvinnornas yrkesmässiga socioekonomiska position och deras psykiska välbefinnande. Ett samband mellan låg socioekonomisk yrkesposition och sämre självupplevt välbefinnande, som hade observerats 1980 och 2004, kunde inte längre påvisas i resultaten från 2016.

Stressens koppling till sjukfrånvaro har undersökts i ytterligare forskning med uppgifter från Kvinnostudien. Göteborgs universitet presenterade den 15 augusti 2024 resultat från en undersökning där hälsodata från 573 kvinnor i åldrarna 38 och 50 år jämfördes med Försäkringskassans register över sjukskrivningar.

Av deltagarna var 504 yrkesverksamma när undersökningen inleddes. Tre av fyra kvinnor rapporterade arbetsrelaterad stress, generell psykisk stress eller en kombination av båda. Under året efter hälsoundersökningen hade 16 procent av de yrkesverksamma kvinnorna minst en sjukskrivningsperiod som varade i två veckor eller längre.

Göteborgs universitets forskare fann att kvinnor som rapporterade konflikter på arbetsplatsen hade mer än dubbelt så hög risk att bli sjukskrivna under uppföljningsperioden. Bristande inflytande över beslut på arbetet var en annan arbetsmiljöfaktor som forskningen kopplade till framtida sjukfrånvaro.

I en vetenskaplig artikel publicerad den 29 juli 2024 i Scandinavian Journal of Primary Health Care analyserades sambandet mellan självrapportert stress och längre sjukskrivningar. Även efter statistiska justeringar för bland annat tidigare sjukfrånvaro, sömnkvalitet och fysisk aktivitet var arbetsrelaterad stress förknippad med en nästan fördubblad risk för längre sjukskrivning.

Ett bredare statistiskt underlag visar också att stress är vanligt bland kvinnor med barn. Statistiska centralbyrån redovisar i rapporten På tal om kvinnor och män 2026 att 41 procent av ensamstående kvinnor med barn och 39 procent av sammanboende kvinnor med barn ofta upplevde stress på grund av för mycket att göra. Uppgifterna kommer från myndighetens tidsanvändningsundersökning 2021.

Försäkringskassans statistik visade samtidigt att antalet pågående stressrelaterade sjukskrivningar ökade med 25 procent mellan 2019 och 2024. Antalet uppgick till 43 500 vid periodens slut, enligt uppgifter som redovisades den 4 februari 2025. Myndigheten pekade särskilt ut mammor mellan 30 och 39 år som en utsatt grupp.

Forskningen om stressrelaterad ohälsa fortsätter även inom andra projekt vid Göteborgs universitet. Forskargruppen Levnadsvanor, stress och psykisk hälsa använder material från både Kvinnostudien och H70-studien för att undersöka förebyggande insatser, behandling och rehabilitering inom primärvården. Projektet omfattar enligt universitetets beskrivning perioden 2018–2028.

Institutionen för medicin vid Göteborgs universitet ansvarar för Kvinnostudien. Finansieringen kommer från forskningsrådet Forte, Vetenskapsrådet och ALF-medel för klinisk forskning.