AI-genererad illustration
Kvinnojour larmar om ökade rättsliga trakasserier
Kvinnojouren Annfrid i Södertälje uppger att juridiskt våld och rättsliga trakasserier har ökat kraftigt under de senaste två åren. Det handlar om situationer där en tidigare partner använder lagar, rättsprocesser eller myndighetssystem för att fortsätta utöva kontroll efter att relationen har avslutats. Kvinnojouren deltar nu i ett forskningsprojekt som ska öka kunskapen om fenomenet.
Rättsliga trakasserier kan enligt forskarna bestå av återkommande orosanmälningar mot en mamma, långvariga bodelningsprocesser eller upprepade försök att ändra villkoren kring vårdnaden om barn. Cecilia Strand vid Uppsala universitet, som medverkar i projektet, beskriver syftet från förövarens sida som att skrämma, kontrollera och ekonomiskt försvaga den tidigare partnern. Annika Ramstedt på kvinnojouren Annfrid uppger att många kvinnor hamnar i ekonomiskt svåra situationer och att vissa kvinnor och barn därför blir kvar i samma bostad som förövaren eller tvingas bo tillfälligt hos andra.
Fenomenet benämns på engelska som legal abuse och syftar på missbruk av statens rättssystem för att kontrollera eller manipulera en tidigare partner. Något brett etablerat svenskt begrepp finns inte, men forskarna använder benämningen rättsliga trakasserier. Cecilia Strand och forskarkollegan Ann-Sofie Henrikson anser att kunskapen och forskningen på området är begränsad. I dag ligger ansvaret för stöd till brottsoffer på socialnämnden i respektive kommun.
Forskningsprojektet heter När relationen tagit slut men kontrollen inte upphör – kvinnliga brottsoffers utsatthet och samhällets stöd. Under tre år ska forskarna genom intervjuer och dokumentstudier undersöka vilket stöd som finns för personer som utsätts för rättsliga trakasserier i Sverige. Cecilia Strand och Ann-Sofie Henrikson hoppas att arbetet ska ge bättre förutsättningar för utsatta kvinnor att få brottsofferstöd oavsett bostadsort. Projektet finansieras av Brottsoffermyndigheten.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Det finns inga tydliga exempel på laddade ord, egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Texten redovisar källor tydligt, inklusive kvinnojouren, forskare och myndigheter, och all återgiven information är presenterad som påståenden eller uttalanden från dessa källor. Begrepp som "kraftigt" i första stycket kan anses något förstärkande, men det är återgivet som kvinnojourens uppgift och därmed inte journalistens egen värdering. Annars förekommer inga förstärkningar, egna slutsatser eller känslomässigt styrt språk. Sammantaget bedömer jag artikeln som välskriven med hög grad av oberoende och neutralitet.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterpolitiska perspektiv genom att lyfta fram strukturella problem relaterade till juridiskt våld mot kvinnor och betona behovet av stärkta sociala skyddsnät och stödinsatser. Fokus på utsatta kvinnor och kritik mot hur rättssystemet kan missbrukas speglar vänsterideologins engagemang för jämlikhet och kritisk granskning av maktstrukturer. Bristen på motperspektiv och frånvaro av marknads- eller lag- och ordningstema gör att artikeln inte gynnar höger. Någon balanserad, pragmatisk mittsyn syns i viss mån tack vare expertinvolvering, men det är tydligt att artikeln lyfter fram sociala skydd och statligt stöd, vilket är vänsterprofil.
Rubrik och framing:
Artikelns rubrik och framing fokuserar på ökade rättsliga trakasserier mot kvinnor, där kvinnor framställs som offer och juridiskt våld som ett växande samhällsproblem. Kvinnojouren och forskarna framställs som ansvariga för att uppmärksamma och lösa problemet.
Språk och ton:
Språket använder termer som 'juridiskt våld', 'kontroll' och 'ekonomiskt försvaga', vilka stärker bilden av kvinnor som utsatta och juridiska system som möjliga verktyg för förtryck. Forskare och kvinnojour ges ett positivt fokus som arbetande för utsatta grupper.
Källbalans:
Fokuset ligger på kvinnojourer och forskare från universitetet, samt Brottsoffermyndigheten som finansiär. Det finns ingen röst från juridiska instanser, företrädare för män eller rättsväsendet som motvikt, vilket ger ett ensidigt perspektiv på problemet.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte eventuella juridiska skydd för den anklagade eller bredare juridiska standarder, vilket kunde ge en mer balanserad bild. Det saknas också synpunkter från de anklagade eller eventuella motargument mot forskarnas tolkningar, vilket begränsar förståelsen för komplexiteten i rättsliga processer.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Muharrem Demirok vill stanna kvar i riksdagen
Muharrem Demirok vill fortsätta som riksdagsledamot efter en mandatperiod där han både blivit och lämnat...
Skott genom lägenhetsdörr – polisen utreder mordförsök
Polisen utreder mordförsök och grovt vapenbrott efter att flera skott avlossats genom en lägenhetsdörr i...
Saab-entusiaster från Europa samlas på Bro Park
Hundratals Saab-entusiaster har samlats på Bro Park i Upplands-Bro för IntSaab 2026, som pågår den...
Kraftig garagebrand bekämpas utanför Norrköping
En kraftig brand bröt ut i ett garage i Konungssund på Vikbolandet i Norrköpings kommun...
