Kvinna döms till sex års fängelse för granatattack

En 21-årig kvinna döms till sex års fängelse efter att ha medverkat till en granatattack mot en restaurang på Amiralsgatan i Malmö den 1 maj. Malmö tingsrätt finner henne skyldig till försök till grov allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Det var en 14-årig flicka som kastade handgranaten mot restaurangen. Enligt tingsrättens dom hade den äldre kvinnan full kännedom om brottsplanen och bistod flickan med både förberedelser och transport. Kvinnan stod också i kontakt med 14-åringen medan gärningen genomfördes.

Granaten exploderade inte när den kastades. Tingsrätten bedömer att den uteblivna detonationen berodde på tillfälligheter och att gärningen medförde konkret fara för människors liv. Den dömda kvinnan ska dessutom betala 35 400 kronor i skadestånd till en restaurangägare i Malmö. Betalningsansvaret är solidariskt med den minderåriga flickan.

Utredningen har bland annat byggt på material från övervakningskameror. Åklagaren Lisa Åberg har beskrivit hur inspelningar från restaurangens kameror och polisens kameror i området gjorde det möjligt att identifiera 14-åringen. Därefter kunde utredarna följa hennes och den äldre kvinnans förflyttningar genom Malmö.

Enligt Lisa Åberg kunde polisen fastställa den 21-åriga kvinnans identitet genom uppgifter om flickans telefontrafik. Utredningen omfattade även kommunikation med personer som förmedlade brottsuppdrag.

Kvinnan häktades i maj på sannolika skäl misstänkt för inblandning i granatattacken. Vid den tidpunkten omfattade misstankarna även involverande av underårig i brottslighet, utöver de två brott som nu ligger till grund för fängelsedomen. Det har också framkommit uppgifter om att kvinnan tidigare varit föremål för en hotbild efter en relation med en man med anknytning till kriminell verksamhet.

Den 18 september lämnade åklagaren Lisa Åberg dessutom in en bevistalan för att få den 14-åriga flickans skuld prövad rättsligt. En bevistalan gör det möjligt för domstolen att avgöra om ett barn under 15 år har begått ett brott, utan att barnet döms till någon straffrättslig påföljd.

Granatattacken den 1 maj föranledde en omfattande polisinsats i centrala Malmö. Polismyndigheten registrerade det första larmet om det misstänkta farliga föremålet klockan 12.16. Elva minuter senare meddelade polisen att boende längs Amiralsgatan, mellan Drottninggatan och Föreningsgatan, skulle kontaktas individuellt av Polisens kontaktcenter med information om att hålla sig inomhus.

Klockan 12.30 beslutades att bussar inom det avspärrade området skulle utrymmas. Även människor som befann sig i restauranger och butiker uppmanades klockan 12.38 att stanna inomhus.

Nationella bombskyddet kallades till platsen. Sedan bombteknikerna placerade sandsäckar runt handgranaten genomfördes en kontrollerad sprängning klockan 14.06.

Polismyndigheten meddelade klockan 14.48 att kriminaltekniker hade inlett arbetet med att dokumentera platsen och säkra spår. Undersökningen avslutades klockan 15.24, varefter de återstående avspärrningarna började tas bort.

Den 5 maj uppgav polisens presstalesperson Nils Norling att utredarnas bedömning var att granaten först hade placerats i närområdet och därefter hamnat intill bussfilen. Han förklarade samtidigt att polisens utredningar av liknande händelser huvudsakligen gäller angrepp mot bostäder eller näringsverksamheter.

Nils Norling kommenterade även uppgifter om att en buss skulle ha kört över granaten. Polisen kunde enligt honom inte utesluta att detta hade skett. Han betonade också att det innebär direkt livsfara att vidröra en handgranat.

Redan i maj hade polisen identifierat vilken verksamhet granaten misstänktes ha varit riktad mot, enligt åklagaren Lisa Åberg. Verksamhetens identitet offentliggjordes dock inte medan utredningsarbetet pågick.