Kvinna döms efter förfalskade betyg till Socialstyrelsen

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Kvinna döms efter förfalskade betyg till Socialstyrelsen

Av Redaktionen•Publicerad: 17 okt 09:39•3 min

En kvinna i 50-årsåldern från Sandviken har dömts för brukande av falsk urkund sedan hon ändrat sina gymnasiebetyg och använt dem i en ansökan till Socialstyrelsen. Påföljden blir villkorlig dom och dagsböter. Hon ska även betala en avgift till Brottsofferfonden.

Händelsen inträffade i december 2025 när kvinnan ville söka arbete som undersköterska. Hennes gymnasiebetyg var inte tillräckliga för att uppfylla utbildningskraven. Hon försökte först få betygen ändrade genom sin tidigare gymnasieskola, men försöken gav inget resultat.

Kvinnan ändrade då själv uppgifterna i betygshandlingarna för hand. Därefter fotograferade hon de manipulerade dokumenten och skickade in dem tillsammans med sin ansökan till Socialstyrelsen.

Undersköterska är en skyddad yrkestitel med lagstadgade utbildningskrav. Socialstyrelsen ansvarar för att pröva ansökningar och utfärda bevis om rätten att använda titeln. Personer som beviljas ett sådant bevis förs in i myndighetens HOSP-register, där arbetsgivare kan kontrollera behörigheten genom att kontakta registerfunktionen.

Det finns samtidigt särskilda regler för sökande som inledde sin vård- och omsorgsutbildning före den 1 juli 2023. Enligt Socialstyrelsens föreskrift HSLF-FS 2023:14 kan utbildning och andra relevanta meriter vägas samman vid prövningen. Minst ett års motsvarande heltidsarbete som undersköterska eller inom ett närliggande yrke under de senaste fem åren är en merit som kan kompensera för otillräckliga betyg.

Socialstyrelsen kan också begära kompletteringar från personer som inte uppfyller utbildningskraven. Relevant arbetslivserfarenhet kan då styrkas genom ett tjänstgöringsintyg från arbetsgivaren. Myndigheten gör en individuell bedömning av den sökandes samlade meriter.

En särskild övergångsregel gäller dessutom personer som hade en tillsvidareanställning som undersköterska den 1 juli 2023. De får fortsätta använda yrkestiteln utan särskilt bevis till och med den 30 juni 2033. Den som saknar bevis och inte omfattas av övergångsbestämmelsen får fortfarande arbeta inom vård och omsorg, men måste använda en annan yrkestitel.

Skolverkets nationella yrkespaket för utbildning till undersköterska omfattar 1 500 gymnasiepoäng. Sedan den 1 juli 2025 finns även ett påbyggnadspaket på 700 poäng för personer som redan genomfört vårdbiträdesutbildningen på 800 poäng. Utbildningarna har utformats med utgångspunkt i Socialstyrelsens kompetenskrav.

I en tidigare redovisning meddelade Socialstyrelsen att myndigheten hade tagit emot fler än 100 000 ansökningar om skyddad yrkestitel. Vid samma tillfälle uppskattades mellan 180 000 och 230 000 personer vara verksamma inom yrkesområdet eller närliggande verksamheter och potentiellt kunna ansöka om titeln.

Under förhör har kvinnan från Sandviken uppgett att hon inte skulle ha manipulerat sina betyg om hon hade känt till vilka följder agerandet kunde få.

Bestämmelsen om brukande av falsk urkund finns i 14 kap. 10 § brottsbalken. Enligt Riksdagens justitieutskott kan den som åberopar en falsk urkund dömas som om personen själv hade genomfört förfalskningen. Straffansvaret omfattar därmed även användningen av ett förfalskat dokument.

Brottet har fängelse i straffskalan, men eftersom kvinnan inte är dömd sedan tidigare bestämdes påföljden till villkorlig dom i kombination med dagsböter.

Sveriges Domstolar beskriver att en villkorlig dom medför en prövotid på två år utan övervakning. Om den dömda personen begår nya brott under perioden kan den villkorliga domen ersättas med en annan påföljd.

Kvinnan ska dessutom betala 1 000 kronor till Brottsofferfonden. Enligt Brottsoffermyndigheten tas avgiften ut av den som döms för ett brott där straffskalan innehåller en strängare påföljd än penningböter. Polismyndigheten ansvarar för administrationen av avgiften.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är sakligt och neutralt formulerad. Den beskriver vad som hänt, vilka beslut som fattats och vilken relevanta lagar och myndigheter som är involverade utan att journalisten uttrycka egna värderingar eller slutsatser. Den använder deskriptiva meningar om händelseförloppet och rättsprocessen samt förklarar kontexten kring yrkestitlar och regler, ofta med hänvisningar till myndigheter (Socialstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, Polismyndigheten, osv.). Uppgifter som hävdas eller refereras till via källor redovisas som sådana och följer ett källa-till-källa-sätt utan redaktionell värdering eller emotionell laddning. Inga individuella åsikter eller spekulationer frånjournalisten märks, och texten undviker att förstärka eller förminska händelserna. Detta talar för ett högt oberoende-snitt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
60%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar strikt reglering, institutionell prövning och skydd av patientsäkerhet samt myndigheters kontroll över yrkestitlar. Den presenterar en teknokratiskt präglad process där regler och övergångsarrangemang (övergångsregler) framställs som rimliga lösningar inom ett robust regelverk. Denna betoning på institutioner, prövning och pragmatiska lösningar är karakteristisk för mittenpositionen och gynnar därmed en centrerad, teknokratisk tolkning snarare än en vänsterfokuserad omfördelnings- eller högerfokus på fri marknad/lag och ordning. En tydlig dominans av offentliga regler och myndighetsansvar över andra, olika röster gör att artikeln främjar mitten i den ideologiska spektrumet.

Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på integritetsskydd, regelverk och yrkeskrav inom vårdyrket samt myndigheters kontroll av legitimiteten.

Språk och ton:
Neutral och faktaladdad ton som förklarar regelverk och påföljder utan värderande moralisk bedömning.

Källbalans:
Källor består främst av myndigheter och juridiska institutioner (Socialstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, Domstolarna, Skolverket, Riksdagens utskott, Polisen). Varken fackföreningar, patientorganisationer eller arbetsgivare i vårdsektorn framträder i större utsträckning.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas såsom patientperspektivets påverkan av bristande legitimation, arbetsgivares rekryteringspraxis och bredare diskussion om hur regelverket påverkar personalflöden och likabehandling av sökande med olika bakgrund. Artikeln ger ingen analys av hur ofta övergångsregler används eller vilka konsekvenser de får i praktiken för vårdkvaliteten.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.