Kvinna åtalad efter dödshot mot Nooshi Dadgostar

En 35-årig kvinna har åtalats vid Göteborgs tingsrätt för olaga hot mot Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar. Åtalet gäller ett mejl där kvinnan enligt åklagaren uttryckte ett direkt dödshot mot partiledaren och bifogade en bild på henne.

Meddelandet skickades inte direkt till Nooshi Dadgostar. I stället var mottagarna Vänsterpartiet, partiets EU-parlamentariker Jonas Sjöstedt och en journalist på Göteborgs-Posten. Åklagaren bedömer att det vid utskicket fanns en beaktansvärd risk för att hotet skulle vidarebefordras till partiledaren.

Frågan om hot som framförs genom andra personer har tidigare prövats av Högsta domstolen. I ett avgörande den 22 maj 2025, mål B 5190-24, fastställde domstolen att sådana meddelanden kan utgöra olaga hot. För straffansvar krävs att hotet faktiskt når den berörda personen och att det redan när hotet framfördes finns en beaktansvärd risk för vidareförmedling.

Högsta domstolen prövade även uppsåtsfrågan i samma mål. Domstolen fann att kvinnan som stod åtalad i det fallet hade varit likgiltig inför att hotet skulle nå den utsatta personen. Hon dömdes till dagsböter.

Den nu åtalade 35-åringen har enligt förundersökningen tidigare skickat ett stort antal mejl till olika samhällsaktörer. När Säkerhetspolisen förhörde henne valde hon att inte ta ställning till brottsmisstanken. Hon varken erkände eller förnekade gärningen utan hänvisade till sin rätt att avstå från att yttra sig.

Olaga hot regleras i 4 kap. 5 § brottsbalken. Bestämmelsen omfattar hot om brottsliga gärningar som är ägnade att framkalla allvarlig rädsla för bland annat den personliga säkerheten. Straffskalan för brott av normalgraden är böter eller fängelse i högst två år.

Säkerhetspolisen ansvarar för personskyddet av Sveriges centrala statsledning, där samtliga riksdagsledamöter ingår. Myndigheten uppger att skyddsarbetet bland annat kan bestå av riskbedömningar, tekniska säkerhetsåtgärder, säkra transporter och livvaktsskydd.

Myndigheten beskriver hot mot folkvalda som ett säkerhetsproblem som kan påverka deras möjligheter att fullgöra demokratiska uppdrag. Säkerhetspolisen pekar generellt på våldsbejakande extremism, enskilda hotaktörer och främmande makt som möjliga hotkällor. Någon motiv kopplat till dessa kategorier har inte fastställts genom de redovisade uppgifterna i åtalet mot 35-åringen.

Omfattningen av hot och trakasserier mot politiker framgår även av Brottsförebyggande rådets Politikernas trygghetsundersökning 2025. Där uppgav 65 procent av de tillfrågade riksdagsledamöterna att de under 2024 hade utsatts för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld med koppling till sina politiska uppdrag.

Bland kommunala förtroendevalda var motsvarande andel 25 procent, medan den bland regionala politiker uppgick till 31 procent. Brottsförebyggande rådet redovisade dessutom att 24,8 procent av de förtroendevalda hade utsatts för hot och trakasserier under året. Undersökningen omfattade omkring 16 000 rapporterade händelser bland knappt 1 800 utsatta förtroendevalda.