KTH-forskare rättar missförstånd om VM-tekniken

Den teknik som används i fotbolls-VM för att registrera bollberöringar beskrivs ofta felaktigt som en Snickometer. Enligt Jonas Willén, programansvarig för idrottsteknologi vid Kungliga Tekniska högskolan, bygger systemet inte på ljudvågor utan på sensordata från bollen.

Tekniken blev uppmärksammad när Sveriges 4–1-mål genom Mattias Svanberg mot Tunisien godkändes efter att systemet visat att Alexander Isak hade rört bollen tidigare i anfallet. En liknande situation uppstod när Kroatiens sena kvittering mot Portugal i VM:s sextondelsfinal underkändes. Fifa förklarade därefter att den inbyggda IMU-sensorn i VM-bollen registrerade en lätt bollberöring från Igor Matanović före Joško Gvardiols avslut, vilket gjorde det möjligt att fastställa offside.

Fifa har också uppgett att den grafik som visas i tv-sändningar och som påminner om ett hjärtslag bygger på data från bollens IMU-sensor och används för att visa den exakta tidpunkten då en bollberöring registreras.

Zlatan Ibrahimovic var samtidigt kritisk till användningen av tekniken och sade i en tv-sändning hos Fox att Kroatien blev rånat samt att VM inte är ett vetenskapligt experiment.

Den ursprungliga Snickometer-tekniken utvecklades av den brittiske dataingenjören Allan Plaskett och började användas inom cricket under 1990-talet. Där används känsliga mikrofoner för att registrera ljudvågor när bollen träffar slagträet, vilket skiljer sig från den teknik som används i fotboll.

VM-bollen Trionda är i stället utrustad med en IMU-sensor med accelerometer, gyroskop och magnetometer. Enligt Jonas Willén samlar sensorn in rörelsedata 500 gånger per sekund. Accelerometern registrerar den snabba accelerationen vid en bollträff medan gyroskopet mäter förändringar i bollens rotation. Informationen skickas trådlöst i realtid till VAR-systemet.

Adidas har uppgett att tekniken har utvecklats tillsammans med teknikföretaget Kinexon och att sensordatan kombineras med spelardata och kamerasystem för snabbare och mer träffsäkra bedömningar, bland annat vid offside och bollberöringar.

Jonas Willén förklarar att den kurva som visas i tv-grafiken inte illustrerar ljudvågor utan acceleration från sensorn i bollen. Han beskriver också att tekniken har funnits länge och ursprungligen utvecklades för krockkuddar, men att den först på senare år blivit möjlig att använda i fotbollen eftersom data numera kan överföras i realtid.

Enligt Jonas Willén väntas den här typen av teknik få större användning i elitfotbollen, men han bedömer att kostnaden gör det osannolikt att den införs på lägre nivåer, exempelvis i Allsvenskan. Däremot anser han att den är aktuell i världsmästerskap och i de största ligorna, såsom Premier League.