Kritik mot klimakterievården – regionen bemöter bristerna

Kvinnor som söker hjälp för klimakteriebesvär riskerar att få sina symtom bedömda som andra hälsoproblem. Två kvinnor i Östergötland har riktat kritik mot vården, men Fadi Chedid, medicinskt ledningsansvarig inom Primärvårdscentrum, anser att klimakterievården överlag fungerar väl. Samtidigt framhåller han att det finns behov av fortsatt utveckling.

En av kvinnorna är 55-åriga Ulrika Pirholt. Hon kontaktade ursprungligen vården på grund av irriterad hosta och ett försämrat allmäntillstånd. Trots att hon själv tog upp möjligheten att symtomen kunde vara kopplade till klimakteriet fick hon vänta två år på behandling.

Ulrika Pirholt får numera hormonbehandling och upplever framför allt att sömnen blivit bättre. Hon efterlyser större kunskap om klimakteriet på vårdcentralerna och bättre möjligheter för patienter att remitteras vidare till gynekolog eller särskild kvinnohälsovård.

Fadi Chedid vill inte uttala sig om enskilda patientärenden men uppger att han tar kvinnornas kritik på allvar. Han anser att varje situation där vården inte fungerat för en patient behöver granskas närmare. Samtidigt ser han inga övergripande indikationer på att det skulle vara vanligt att kvinnor upplever klimakterievården som otillräcklig.

En förklaring till att klimakterierelaterade symtom ibland förbises kan, enligt Fadi Chedid, vara svårigheten att särskilja dem från andra medicinska besvär. Läkare inom primärvården möter patienter med många olika typer av hälsoproblem, vilket ställer omfattande krav på bedömningarna.

Han framhåller därför betydelsen av en långvarig vårdkontakt där läkaren får möjlighet att lära känna patienten. Region Östergötland arbetar med att öka kontinuiteten inom primärvården. Fadi Chedid bedömer att utvecklingen går åt rätt håll, men anser att ytterligare resurser behövs.

Regionen arbetar även med att utveckla vårdpersonalens kompetens och tydliggöra samarbetet mellan primärvården och kvinnoklinikerna.

Frågan om tidig upptäckt har också fått en central plats i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för klimakteriebesvär. Den slutliga versionen presenterades den 16 april 2026, efter att ett första förslag publicerats i oktober 2025. Dokumentet innehåller elva rekommendationer riktade till beslutsfattare och chefer inom hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen anger att primärvården behöver identifiera klimakteriebesvär i ett tidigt skede, innan problemen blir mer omfattande. Myndighetens utredare Maja Österlund betonade vid publiceringen att kunskapen bland vårdpersonalen behöver stärkas och att beslut om behandling ska bygga på en individuell medicinsk bedömning.

Enligt uppgifter som Socialstyrelsen redovisade i april 2026 upplever sju av tio kvinnor någon form av besvär i samband med klimakteriet. För ungefär en tredjedel är symtomen så omfattande att de behöver söka vård.

Myndighetens läkemedelsstatistik visar samtidigt att användningen av systemiskt verkande östrogener har ökat. År 2021 hämtade 5,1 procent av kvinnorna över 45 år ut sådana läkemedel. Under 2025 hade andelen stigit till 8,4 procent.

Socialstyrelsen har även redovisat skillnader kopplade till socioekonomiska förhållanden. I områden med stora socioekonomiska utmaningar hämtade 3,2 procent av kvinnorna ut hormonbehandling under 2025. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande andel 12,1 procent.

För att följa utvecklingen av klimakterievården ska Socialstyrelsen använda särskilda indikatorer. De indikatorer som hittills tagits fram omfattar läkemedelsbehandling. Myndigheten planerar också en bredare insamling av uppgifter för att kunna undersöka vårdens kvalitet och jämlikhet i hela landet.

I Region Östergötland finns redan särskilda vårdkontakter för kvinnor med klimakterierelaterade besvär. Vårdcentralen Kisa informerar via 1177 om en sjuksköterskeledd klimakteriemottagning för kvinnor mellan 45 och 60 år. Där erbjuds bedömning av symtom samt information om möjliga behandlingar och egenvård.

Region Östergötland uppger också genom 1177 att kvinnor med underlivsbesvär kan vända sig till både vårdcentraler och kvinnoklinikerna vid Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Det finns dessutom privata gynekologer som omfattas av regionens patientavgifter och högkostnadsskydd.

Behovet av rådgivning lyfts även av Hanna Waldemarsson i Norrköping. Efter mer än 20 år som fysioterapeut inom den offentliga vården arbetar hon numera på heltid som klimakterierådgivare.

Hanna Waldemarsson beskriver efterfrågan på stöd som omfattande och anser att primärvårdens kunskap om klimakteriet behöver utvecklas. Hon har också uppmärksammat en växande privat marknad med såväl fristående rådgivare som digitala tjänster. Enligt henne efterfrågar många kvinnor särskilt vägledning kring kost och träning.

Fadi Chedid framhåller att arbetet med kontinuitet, kompetensutveckling och samverkan med kvinnoklinikerna fortsätter inom Region Östergötland. Samtidigt håller han fast vid bedömningen att klimakterievården generellt fungerar bra, även om de individuella erfarenheterna av brister behöver tas på allvar.

Gillar du den här personligheten?