Krigsvrak begränsar trafiken när Donau når rekordnivåer

Rekordlågt vattenstånd i Donau har frilagt ett dussintal rostiga skrov efter tyska krigsfartyg vid gränsen mellan Serbien och Rumänien. Fartygen tillhörde Nazitysklands Svartahavsflotta och sänktes avsiktligt under reträtten i andra världskriget. Vissa av vraken uppges fortfarande innehålla vapen och sprängämnen.

Experter bedömer att upp till 200 tyska krigsfartyg sänktes i floden nära den serbiska byn Prahovo. Western Balkans Investment Framework uppger att vraken har minskat den farbara bredden i Djerdapravinen från omkring 180 meter till 100 meter. Flera ligger direkt i farleden och har tidigare orsakat förseningar i godstrafiken som enligt Europeiska investeringsbankens projektuppgifter beräknats kosta Serbien omkring fem miljoner euro per år.

Serbiska myndigheter har under lång tid arbetat med att avlägsna vraken, men sprängämnen och annan vapenlast har gjort bärgningen riskfylld. Serbiens minröjningscenter uppgav att ett pågående projekt omfattar skydd mot explosiva krigslämningar vid bärgningen av 21 fartyg nära Prahovo. Fram till maj 2025 hade en minsvepare och en fiskebåt bärgats och röjts.

Serbiens ministerium för europeisk integration meddelade att EU har beviljat 15,85 miljoner euro till arbetet, vars sammanlagda värde beräknas till omkring 31 miljoner euro. Enligt Europeiska investeringsbankens projektuppgifter ska insatserna mot de prioriterade vraken vara slutförda senast 2028. Vissa vrak som varit för stora för att flyttas har i stället lämnats kvar och täckts djupare för att inte hindra sjöfarten.

Vattenbristen har även påverkat energiförsörjningen längs Donau, Europas näst längsta flod. Rumäniens statliga vattenmyndighet uppgav att flödet vid landets inloppspunkt den 28 juli hade sjunkit till 1 650 kubikmeter per sekund. Det normala genomsnittet för juli är omkring 4 750 kubikmeter per sekund.

Rumäniens energidepartement meddelade att båda de två reaktorerna på 706 megawatt vid kärnkraftverket Cernavodă behövde kopplas bort från elnätet. Det var första gången som båda reaktorerna stängdes samtidigt på grund av lågt vattenstånd. Den 3 augusti använde Rumäniens militär 180 kilogram sprängmedel för att avlägsna ett klipputsprång vid Balakanalen och leda mer vatten mot kraftverkets kylsystem.

Även Serbiens energiförsörjning har påverkats. Energiminister Dubravka Đedović Handanović uppgav att landets bränsleimport i juli endast nådde 25 procent av månadsmålet eftersom pråmar och tankfartyg kunde lastas till 30–40 procent av sin normala kapacitet. Dubravka Đedović Handanović meddelade också att vattenbristen störde kylningen vid de koleldade kraftverken i Kostolac och minskade deras elproduktion.