Kraftiga prishöjningar pressar hushållen – över 40 procent på fem år

Svenska hushåll har fått se kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten, avlopp och avfall öka med över 40 procent under de senaste fem åren. Under 2026 har priserna stigit ytterligare 6,9 procent, visar en ny undersökning från Nils Holgersson-gruppen. Ökningen är mer än tio gånger så stor som den allmänna prisutvecklingen på 0,6 procent under den period som rapporten jämför.

Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen, beskriver kostnadsnivåerna som mycket höga. Han konstaterar att prisökningarna har avtagit något, framför allt inom fjärrvärmen, men att hushållen fortfarande betalar betydligt mer än för några år sedan.

Skillnaderna mellan landets kommuner är samtidigt omfattande. I Piteå uppgår den årliga kostnaden för de undersökta tjänsterna till 25 800 kronor, medan motsvarande belopp i Gnesta är 45 800 kronor. Det skiljer därmed 20 000 kronor per år mellan den billigaste och dyraste kommunen.

Undersökningen bygger på en jämförelse av samma typfastighet i Sveriges samtliga 290 kommuner. Nils Holgersson-gruppen har genomfört kartläggningen varje år sedan 1996, vilket innebär att undersökningen omfattar 30 år under 2026.

Elkostnaderna har ökat mest under det senaste året. När elhandel, elnät och elskatt räknas samman uppgår höjningen till 12,4 procent. Samtidigt visar Nils Holgersson-gruppens kommunstatistik betydande lokala skillnader i elnätsavgifterna.

I Mölndal höjde Mölndal Energi Nät avgiften med 39,2 procent mellan 2025 och 2026. Räknat över fem år har företagets elnätsavgift ökat med 110,2 procent.

Den långsiktiga utvecklingen av elnätspriserna har även granskats av Energimarknadsinspektionen. I en redovisning från juni 2026 konstaterade myndigheten att hushållens elnätsavgifter i genomsnitt hade stigit med 115 procent sedan 2005. Under jämförelseperioden fram till 2025 hade konsumentprisindex ökat med 49 procent.

Energimarknadsinspektionens granskning visade också att elnätsföretagens vinstmarginaler under åren 2020–2024 hade ett medianvärde på mellan 16 och 23 procent. Omkring 80 företag per år lämnade större koncernbidrag än de tog emot. Deras sammanlagda nettobidrag uppgick till cirka 20 miljarder kronor under femårsperioden.

I juni 2026 beslutade Energimarknadsinspektionen dessutom att upphäva föreskrifterna som skulle ha tvingat samtliga elnätsföretag att införa effektavgifter senast den 1 januari 2027. Myndigheten har fått i uppdrag att lämna förslag till en ny reglering senast den 12 april 2027.

Även avgifterna för vatten och avlopp fortsätter att stiga. Nils Holgersson-gruppens undersökning visar en ökning på drygt 7 procent under 2026. I 94 kommuner höjde taxorna med minst 10 procent.

De största procentuella höjningarna genomfördes i Ljungby, där avgiften steg med 61 procent, och Pajala, där ökningen blev 57 procent. I Habo höjdes taxan med 30 procent.

Skillnaderna i faktiska kostnader är också stora. I Trosa uppgår den årliga vatten- och avloppskostnaden för undersökningens typlägenhet till drygt 14 300 kronor. Motsvarande kostnad i Fagersta ligger omkring 3 400 kronor, trots att kommunen har höjt avgiften med cirka 10 procent.

Branschorganisationen Svenskt Vatten redovisar en genomsnittlig höjning av VA-taxorna med 7,5 procent för enbostadshus och 7,2 procent för flerfamiljshus under 2026. Organisationen kopplar utvecklingen till stigande kapitalkostnader när investeringar i vattenledningar och reningsverk finansieras med lån.

I Svenskt Vattens investeringsrapport för 2026 framgår att den kommunala vatten- och avloppsverksamhetens totala kostnader uppgick till omkring 30 miljarder kronor under 2024. Av dessa utgjorde kapitalkostnaderna cirka 9,5 miljarder kronor, medan de rörliga kostnaderna uppgick till ungefär 20,5 miljarder kronor.

Fjärrvärmen står samtidigt för den största enskilda utgiftsposten bland de boendekostnader som ingår i Nils Holgersson-gruppens undersökning. Björn Berggren framhåller att prisökningstakten har dämpats inom fjärrvärmen, men att kostnadsnivåerna redan har stigit kraftigt.

Statistik som Energiföretagen Sverige presenterade den 17 juni 2026 omfattade drygt 400 fjärrvärmenät. För mindre flerbostadshus låg genomsnittspriset på 1 308 kronor per megawattimme, efter en prisökning på 4,6 procent.

Utvecklingen varierade mellan näten. Omkring 40 fjärrvärmenät hade oförändrade eller sänkta priser under året, medan ungefär lika många genomförde höjningar på minst 10 procent.

Daniel Lundqvist, ansvarig för fjärrvärmefrågor hos Energiföretagen Sverige, förklarade att en del av branschens ökade bränslekostnader efter 2022 hade fördelats över prishöjningar under flera år.

Avfallskostnaderna har däremot förändrats mycket lite jämfört med föregående år, visar Nils Holgersson-gruppens rapport.

De stigande energipriserna syns även i den nationella inflationsstatistiken. Statistiska centralbyrån meddelade den 14 oktober att inflationstakten enligt konsumentprisindex uppgick till 1,1 procent i september 2026. Mätt med KPIF var inflationen 1,5 procent.

Statistiska centralbyråns prisstatistiker Sofie Öhman pekade på högre priser för el och drivmedel som bidragande orsaker till inflationsuppgången.

Under september steg elpriserna med 11,7 procent jämfört med augusti. I förhållande till september 2025 var priserna 17 procent högre. Elprisernas utveckling bidrog därmed med 0,6 procentenheter till den årliga inflationen mätt med konsumentprisindex.

Enligt Hyresgästföreningen svarar värme, varmvatten, vatten, avlopp, el och renhållning tillsammans för drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden i flerbostadshus. Organisationen uppskattar att tjänsterna kostar sammanlagt mellan 40 och 50 miljarder kronor om året för fastigheter med hyresrätter och bostadsrätter.

Björn Berggren anser att den fortsatta kostnadsutvecklingen kräver uppmärksamhet från politiskt håll. Han efterlyser långsiktiga investeringar och planering för att undvika nya omfattande avgiftshöjningar.

Trots att vissa prisökningar har dämpats bedömer Berggren att hushållen kan ställas inför ytterligare höjningar. Han pekar särskilt ut vattenavgifter och elnätskostnader som områden där priserna enligt hans bedömning kan fortsätta att stiga kraftigt.