Kraftig prishöjning på Estradot efter långvarig brist

Illustration

Nyheter

Kraftig prishöjning på Estradot efter långvarig brist

Av RedaktionenPublicerad: 26 juni 09:005 min

Från den 1 juli höjs apotekens inköpspris på östrogenplåstret Estradot i styrkorna 50, 70 och 100 mikrogram med drygt 60 procent. För varianten med 50 mikrogram stiger inköpspriset från 266 till 452 kronor, vilket även innebär en högre kostnad för patienterna. En faktapunkt med bekräftande aktör i meningen stödjer uppgiften. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har godkänt läkemedelsföretaget Sandoz ansökan om prishöjning inom högkostnadsskyddet.

Myndigheten bedömer att prishöjningen är motiverad eftersom det finns en betydande risk att Estradot annars lämnar den svenska marknaden och högkostnadsskyddet. Enligt branschorganisationen Lif har Sverige i dag Europas lägsta pris på Estradot, vilket enligt organisationens vd Sofia Wallström gör den svenska marknaden mindre attraktiv för läkemedelsföretag och påverkar tillgången för kvinnor som behandlas med läkemedlet.

Bristen på östrogenplåster har under en längre tid gjort att många kvinnor med klimakteriebesvär haft svårt att hitta läkemedlet på apotek. Hormonbehandling används bland annat mot värmevallningar, sömnproblem, torra slemhinnor, hjärndimma och benskörhet. Omkring sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år upplever klimakteriebesvär som påverkar livskvaliteten, och nästan 380 000 kvinnor över 45 år i Sverige använder hormonbehandling. Cirka 8,4 procent av kvinnor över 45 år använder östrogenläkemedel. I områden med goda ekonomiska förutsättningar är andelen 12,1 procent, medan den uppgår till 3,2 procent i områden med stora socioekonomiska utmaningar.

Gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner beskriver situationen som mycket allvarlig och framhåller att bristen även drabbar kvinnor med tidigt klimakterium samt kvinnor som opererat bort äggstockarna för att minska risken för svår sjukdom. Hon anser att Sverige inte bör kräva lägre priser än andra länder på ett sätt som påverkar tillgången till läkemedlet och menar att en lösning behöver komma snabbt.

Läkemedelsföretaget Sandoz uppger genom sin nordiska kommunikationschef Nicolai Haugaard att det högre priset stärker företagets möjligheter att investera i ökad produktionskapacitet. Samtidigt uppger företaget att den globala efterfrågan och den komplicerade tillverkningen gör det omöjligt att ange när tillgång och efterfrågan kommer att vara i balans, även om fokus ligger på att förbättra tillgängligheten så snabbt som möjligt.

Frågan uppmärksammades även under Almedalsveckan, där Östrogenmarschen arrangerades med Helena Kopp Kallner som en av initiativtagarna. Bland talarna fanns artisten Anna Sahlin, som står bakom Plåsterupproret och driver Instagramkontot Klimakterieklok. Anna Sahlin bedömer att prishöjningen kan bidra till att den akuta bristen lindras, men framhåller samtidigt att vissa kvinnor redan avstår behandling av ekonomiska skäl. Hon konstaterar också att flera kvinnor har rest utomlands för att köpa östrogen och anser att situationen är ovärdig för Sverige.

Inom högkostnadsskyddet betalar patienten som mest 3 800 kronor för läkemedel under en tolvmånadersperiod. För att ett läkemedel ska omfattas av förmånen krävs att priset godkänns av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Om ett läkemedel står utanför förmånen får företaget sätta priset fritt, samtidigt som patienten själv får stå för hela kostnaden utan att köpet räknas in i högkostnadsskyddet.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående och undviker egna värderande eller spekulativa formuleringar från journalisten själv. Alla hårda och potentiellt laddade uttryck såsom "mycket allvarlig", "akuta bristen", eller beskrivningar av ekonomiska utmaningar är tydligt återgivna som uttalanden från källor, såsom Helena Kopp Kallner, läkemedelsföretaget Sandoz, eller branschorganisationen Lif. Journalisten förmedlar informationen i fakta- och citatform utan egna slutsatser eller känslomässig laddning. En mindre sänkning från perfekt poäng ges för viss användning av ord som "motiverad" eller "stärker" i samband med myndighetens bedömning och företagets möjligheter, vilka kan antyda en viss förstärkande ton, men detta är i linje med redovisade bedömningar från respektive aktör och inte egna värderingar från journalisten. Sammantaget är texten mycket väl anpassad till kraven på neutral och oberoende rapportering.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
50%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln balanserar mellan att beskriva ett socialt problem med fokus på kvinnors hälsa och ekonomiska konsekvenser (vänster), och att förklara marknadsekonomins och myndigheternas funktioner och nödvändigheten i att sätta priser som gör läkemedlet fortsatt tillgängligt (höger). Majoriteten av artikeln använder sakliga fakta och perspektiv från olika aktörer vilket talar för en mittposition. Dock finns en tydlig ton av pragmatism och teknokratiska lösningar, vilket dominerar och därför ger artikeln en mittenprägel.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där prishöjningen på ett viktigt läkemedel framstår som en problematisk konsekvens av marknadens villkor och regleringar, med patienter, särskilt kvinnor, drabbade av brist och ökade kostnader. Läkemedelsföretaget och myndigheten framställs som ansvariga men även nödvändiga aktörer för lösning.

Språk och ton:
Texten använder ett sakligt och informativt språk utan tydliga värdeladdningar men inkluderar perspektiv från forskare och aktivister som beskriver situationen som allvarlig och ovärdig, vilket ger tyngd åt patienternas problem; läkemedelsföretaget ges förståelse för sina behov att höja priser.

Källbalans:
Artikeln ger utrymme åt flera aktörer: myndighet (TLV), läkemedelsföretag, branschorganisation, forskare, aktivister och berörda kvinnor. Det saknas dock tydlig röst från politiska företrädare eller kunder som motsätter sig prishöjningen mer principiellt.

Utelämnanden och kontext:
Texten saknar djupare diskussion om statens roll i läkemedelsprissättning och bristande reglering för att skydda patienter ekonomiskt. Andra möjliga lösningar än prishöjning eller kritik mot marknadsorienterade prisbeslut och dess effekter på jämlikheten nämns inte, vilket är relevant för en politisk bedömning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.