Konkurrensen om nötdjur ökar när köttbristen består

Bristen på svenskt nötkött fortsätter att prägla marknaden samtidigt som slakterierna konkurrerar allt hårdare om de djur som finns tillgängliga. Den minskade tillgången har bland annat lett till längre transporter till slakt, något som enligt forskare kan påverka djurvälfärden negativt.

Josefine Jerlström, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitets institution för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, forskar om sambandet mellan djurvälfärd vid slakt och de ekonomiska effekterna för slakterier. Inom ett forskningsprojekt som pågick mellan 2019 och 2025 analyserades nationella slaktdatabaser för att kartlägga djurvälfärdsindikatorer och deras ekonomiska konsekvenser. Projektet leddes av Anna Wallenbeck och finansierades av Formas och Ekoforsk. Enligt Josefine Jerlström är långa transporter inte gynnsamma för djuren och transportförordningen begränsar transporttiden till högst åtta timmar.

Analyser av fler än 300 000 kor som slaktades under åren 2020–2022 visar att drygt nio procent hade kroniska skador som uppstått på gården. Omkring en procent hade akuta skador som tillkommit under transporten eller på slakteriet. Skadorna leder till att kött måste kasseras och under perioden stod skadat kött för 34 procent, motsvarande 49 ton, av det nötkött som fick kasseras. Enligt Josefine Jerlström måste kött från en skadad ko skäras bort och kastas. Sveriges lantbruksuniversitet uppger också att stress före slakt kan försämra både kött- och slaktkroppskvaliteten, vilket medför ökade kostnader för slakterierna, samtidigt som djurhanteringen på gården kan påverka både hanteringen vid slakt och kvaliteten på den färdiga slaktkroppen.

Bakgrunden till dagens brist på nötkött kan enligt Josefine Jerlström spåras tillbaka till torkan sommaren 2018. Foderbrist och kraftigt stigande priser försämrade då lönsamheten, vilket gjorde att många nötköttsproducenter avslutade sin verksamhet. Därtill tar det mellan ett och ett halvt och två år innan en kalv är färdig för slakt, vilket gör att produktionen inte snabbt kan öka.

Producentpriset på nötkött har samtidigt stigit kraftigt. Enligt Jordbruksverket låg priset på 42 kronor per kilo år 2020. Under 2025 hade priset stigit till närmare 80 kronor per kilo och i juni 2026 beräknades producentpriset till 94 kronor per kilo.

Trots den pressade situationen ser Josefine Jerlström tecken på en förbättring. Hon uppger att slakten har minskat och att bönder i större utsträckning väljer att behålla kor för att få fler kalvar. Hon framhåller också att ett engagerat ledarskap, rätt utrustning och goda förutsättningar för personalen är centrala för att förbättra både djurvälfärd och lönsamhet. Att förebygga skador på gården, under transport och på slakteriet är enligt henne ett sätt att minska svinnet. Sveriges lantbruksuniversitet uppger dessutom att ett jämnt djurflöde genom slakterierna kan förbättra produktiviteten, arbetsmiljön och djurvälfärden samt att resultaten från forskningen ska ge bättre beslutsunderlag för både politiska beslutsfattare och slakteriföretag.