Kommuner söker nya vägar för dricksvatten

Svenska kommuner arbetar med olika lösningar för att säkra framtidens dricksvattenförsörjning. Ett förändrat klimat, låga grundvattennivåer och åldrande vatteninfrastruktur har ökat behovet av nya metoder. Samtidigt påverkas vattenförsörjningen av både perioder med vattenbrist och stora mängder nederbörd.

Enligt Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, handlar klimatförändringarnas påverkan på vatten om att det finns för mycket eller för lite vatten, på fel plats och vid fel tidpunkt. Grundvattennivåerna ligger långt under det normala i stora delar av södra Sverige, och i Skåne, Blekinge samt på Gotland finns risk för vattenbrist.

Flera kommuner undersöker möjligheten att använda havsvatten som råvara för dricksvatten. I dag finns fyra avsaltningsanläggningar på Öland och Gotland. En pilotanläggning byggs i Östhammar och ett pilotprojekt har nyligen avslutats i Lysekil. Thomas Wikström, affärsområdeschef vid Leva i Lysekil med ansvar för kommunens VA-verksamhet, säger att havet är en i princip obegränsad vattentäkt, men att omvandlingen till dricksvatten innebär högre kostnader. Om planerna genomförs ska 10 000 kubikmeter havsvatten per dygn kunna omvandlas till dricksvatten från år 2032, vilket bedöms räcka för hela kommunen.

Även återanvändning av vatten ingår i framtidsplanerna. Kalmar Vatten bygger ett kretsloppsverk där renat avloppsvatten ska användas för bevattning och industriella ändamål.

Ytterligare en lösning är att flytta vatten mellan olika områden. Ett projekt kopplat till Sveriges näst största sjö omfattar en 36 kilometer lång bergtunnel som ska säkra vattenförsörjningen i Örebro, Lekeberg, Kumla och Hallsberg. Mårten Frumerie, vd för Vätternvatten, beskriver satsningen som ett mycket omfattande projekt. Planen är att tunneln år 2035 ska transportera kallt djupvatten till ett nytt reningsverk i Hallsberg. Enligt Frumerie innebär lösningen att ett varmare klimat får mindre påverkan på vattenförsörjningen.

Behovet av att samla in och återanvända vatten väntas också öka. Pär Dalhielm säger att större vattenanvändare, såsom jordbruk och industrier, kan behöva egna dammar. Han nämner även återanvändning av duschvatten i värmesystem och användning av regn- eller takvatten till toaletter som exempel på metoder för att ta tillvara vattenresurser.

Enligt Svenskt Vatten gick 17 procent av det producerade dricksvattnet förlorat genom läckage under förra året. Pär Dalhielm säger att stora delar av vatteninfrastrukturen byggdes under 1950-, 1960- och 1970-talen och att anläggningarna nu har nått sin tekniska livslängd, vilket kräver omfattande reinvesteringar.

Kostnaderna för att förnya ledningar och anläggningar beräknas uppgå till 560 miljarder kronor fram till år 2040. Pär Dalhielm säger att priset på vatten kan komma att tredubblas eller fyrdubblas under de kommande 15 åren.

Klimatförändringarna, som främst beror på människans användning av fossila bränslen, har redan påverkat Sveriges vattenbalans. Klimatprognoser visar på fler skyfall och värmeböljor framöver. Varmare vatten ökar risken för bakterietillväxt och algblomning samtidigt som reningsprocessen blir mer komplicerad.