Kommunen avverkade 32 ekar – beslutet möter kritik

Sundsvalls kommuns avverkning av 32 pelarekar på Esplanaden har väckt delade reaktioner. Träden togs bort i slutet av september 2026, och kommunens motivering har därefter ifrågasatts. Stadsbyggnadsdirektör Andreaz Strömgren avvisar kritiken om att de angivna skälen skulle vara svepskäl.

Avverkningen omfattade Esplanadens mittre del, mellan Storgatan och Bergsgatan. Arbetet planerades till den 21–23 september, huvudsakligen mellan klockan 08.00 och 16.00. Pelarekarna hade funnits längs gatan sedan 2006 och stod parallellt med lönnarna i det grönområde som skiljer Esplanadens körbanor åt.

Sundsvalls kommun motiverade beslutet med både trädens skick och deras placering. I kommunens projektinformation framgår att flera ekar hade drabbats av röta, klyvskador och invändiga skador som påverkade stabiliteten. En del av skadorna fanns i stammarna eller rotsystemen och gick därför inte att upptäcka genom att enbart betrakta träden utifrån.

Arboristen Paul Mullany, som ansvarade för avverkningsarbetet, uppgav den 21 september att vinterns snö var den huvudsakliga orsaken till skadorna. Han beskrev också hur utrymmet blivit otillräckligt för de två trädslagen.

Samtidigt som ett 30-tal ekar sågats ner har kommunen lagt mycket resurser på att värna en lind som står ett stenkast bort från ekarna. Linden har byggts inpå en uteservering enligt gällande bygglov.

Inför avverkningen undersökte kommunen även möjligheten att flytta ekarna. Cecilia Andersson uppgav att det fanns ledningar under nästan hälften av träden. De återstående stod så nära lönnarna att en flytt riskerade att skada lönnarnas rötter.

Forskaren Petter Åkerblom vid Sveriges lantbruksuniversitet framförde i en intervju publicerad den 18 september att flytt av stadsträd bör övervägas som alternativ till avverkning när förutsättningarna tillåter det. Han hänvisade bland annat till vegetationens estetiska värden och dess betydelse för den biologiska mångfalden.

Petter Åkerblom medverkar också i ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet där 170 ekar har flyttats inom Ultuna campus i Uppsala med anledning av ett spårvägsbygge. Universitetet presenterade projektet den 13 maj 2026. Forskarna studerar hur ekarna reagerar på förflyttningen och etablerar sig på sina nya växtplatser.

Ansvaret för arbetet på Esplanaden låg hos Sundsvalls kommuns stadsbyggnadskontoret och gatu- och parkavdelningen. Kommunen hade inför avverkningen meddelat att en utbildad arborist skulle närvara för att säkerställa ett fackmässigt utförande.

Några nya träd skulle inte planteras som ersättning. I stället skulle stubbarna fräsas bort, hålen fyllas igen och gräs sås på de ytor där det behövdes. Den 28 september hade de fällda ekarna transporterats bort. Stadsträdgårdsmästare Cecilia Andersson uttryckte då att hon var nöjd med resultatet av förändringen.

Efter avverkningen har Sundsvalls kommun fått både positiva och negativa reaktioner. I sociala medier har vissa kommentatorer uppskattat att kommunen agerat, medan andra anser att ingreppet försämrat stadsmiljön. En person ifrågasatte i en kommentar om kommunens motivering var ett svepskäl.

Andreaz Strömgren avvisar den beskrivningen. Han uttrycker samtidigt uppskattning över att Sundsvalls invånare engagerar sig i stadens grönområden och utformning.

Även hanteringen av kommunens beslutsunderlag har aktualiserats. Sundsvalls kommun avböjde inledningsvis att lämna ut dokumentationen från trädinventeringen. Efter en begäran om omprövning, med hänvisning till gällande lagstiftning och allmänhetens rätt till insyn i myndigheters verksamhet, lämnades handlingarna ut några dagar senare. Materialet innehöll individuella bedömningar av träden.

Justitieombudsmannen har i tidigare tillsynsbeslut klargjort att myndigheters beslut att avslå en begäran om utlämnande av allmänna handlingar ska kunna överklagas. Myndigheten har också riktat kritik mot handläggning som hindrat enskilda från att få sådana frågor prövade i domstol.

En annan fråga som väckt uppmärksamhet är kommunens skilda hantering av ekarna på Esplanaden och en lind på närliggande Storgatan. Samtidigt som pelarekarna avverkats har kommunen lagt betydande resurser på att bevara linden, intill vilken en uteservering har byggts i enlighet med gällande bygglov.

Andreaz Strömgren förklarar skillnaden med att lindarna på Storgatan, till skillnad från pelarekarna, omfattas av biotopskydd. Kommunens ambition är enligt stadsbyggnadsdirektören att bevara de sammanhängande trädraderna.

Naturvårdsverket anger att alléer är en av Sveriges sju naturmiljöer med generellt biotopskydd. Skyddet finns för att bevara livsmiljöer av betydelse för den biologiska mångfalden. För att en allé ska omfattas krävs minst fem lövträd planterade i enkel eller dubbel rad, där träden till övervägande del är vuxna.

Skyddsbedömningen utgår därmed från trädmiljöns egenskaper och inte enbart från vilka trädslag som förekommer. Naturvårdsverket klargör dessutom att träd i en biotopskyddad allé omfattas av skyddet även när de inte individuellt uppfyller kriterierna för särskilt skyddsvärda träd. Åtgärder på särskilt skyddsvärda träd inom sådana alléer kan kräva dispens från biotopskyddet.