
AI-genererad illustration
Klockan ställs tillbaka den 25 oktober – EU-beslut dröjer
Söndagen den 25 oktober 2026 övergår Sverige från sommartid till normaltid. Klockan flyttas tillbaka en timme, från 03.00 till 02.00, under natten mellan lördag och söndag. Samtidigt fortsätter diskussionerna inom Europeiska unionen om att avskaffa de återkommande tidsomställningarna.
EU-kommissionen presenterade den 12 september 2018 ett förslag om att medlemsländerna skulle sluta ändra klockan två gånger om året. EU:s ministerråd har meddelat att medlemsländerna ännu inte har nått en överenskommelse. Det finns heller inget fastställt datum för ett slutligt beslut, vilket gör att de nuvarande bestämmelserna fortsätter att gälla.
Europaparlamentet tog ställning för att avskaffa tidsomställningarna den 26 mars 2019. Vid omröstningen stödde 410 ledamöter förslaget, 192 röstade emot och 51 avstod. Parlamentets ståndpunkt var att de återkommande omställningarna skulle upphöra 2021, men förslaget blev aldrig slutligt antaget.
Bakgrunden till EU-kommissionens initiativ var bland annat ett offentligt samråd under 2018. Omkring 4,6 miljoner personer från unionens dåvarande 28 medlemsländer deltog. Av dessa ville 84 procent avskaffa tidsomställningarna, medan 16 procent föredrog att behålla dem.
EU-kommissionen redovisade även att 76 procent av deltagarna ansåg att tidsomställningarna var negativa eller mycket negativa. Bland de skäl som framfördes fanns påverkan på hälsan, trafikolyckor och uppfattningen att energibesparingarna var begränsade.
I Sverige regleras övergångarna av gemensamma europeiska bestämmelser. Genom direktiv 2000/84/EG fastställde Europaparlamentet och Europeiska unionens råd att sommartiden ska börja den sista söndagen i mars och avslutas den sista söndagen i oktober. Omställningarna genomförs samtidigt inom medlemsländerna.
Den svenska normaltiden ligger en timme före koordinerad universell tid, UTC, vilket framgår av förordningen om svensk normaltid, SFS 1979:988, som finns publicerad hos Riksdagen. Under sommartiden ligger Sverige i stället två timmar före UTC.
Institutet för språk och folkminnen beskriver att Sverige tidigare avslutade sommartiden redan i slutet av september. Efter EU-inträdet 1995 anpassades de svenska reglerna, och från 1996 sker övergången till normaltid den sista söndagen i oktober.
Sommartid har förekommit i Sverige under flera olika perioder. Tjänsten Time and Date redovisar att landet införde sommartid första gången 1916, men att försöket avslutades efter ett år. År 1980 återinfördes systemet och sedan dess har klockan ställts om varje år.
För den som vill komma ihåg åt vilket håll klockan ska ändras finns en enkel minnesregel kopplad till utemöbler. På våren tas möblerna fram och klockan ställs framåt. På hösten ställs möblerna tillbaka, precis som klockan.
Nästa planerade övergång till sommartid infaller söndagen den 28 mars 2027. Då ska klockan flyttas fram från 02.00 till 03.00, enligt Time and Date. Tidpunkten gäller under förutsättning att EU:s nuvarande regler för tidsomställningar inte ändras.
Källor
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln uppvisar en saklig och neutral ton. Den presenterar fakta, datum och siffror samt refererar till källor utan att journalisten själv uttrycker åsikter eller använder förstärkande eller värderande formuleringar. Källor är tydligt infogade med uttryck som 'EU-kommissionen presenterade', 'enligt Time and Date', och liknande, och de efterföljande påståendena följs upp utan att artikeln själv tar ställning eller spekulerar. Artikeln beskriver bakgrund och nuvarande läge på ett sätt som gör att läsaren får förstå sammanhanget utan att den journalistiska texten antyder känslomässiga riktningsförändringar eller egna slutsatser. Även där källor används för att återge historik eller opinion (t.ex. omröstningar eller undersökningar) görs detta tydligt och utan journalistiskt värderande språk. Den neutrala avsikten förblir tydlig genom hela texten, vilket ger en hög oberoende-poäng. Endast mycket små delar som är rent faktabaserade hänvisningar till källor påverkar inte bedömningen negativt.
Förklaring:
Artikeln framhäver en pågående, teknokratisk beslutsprocess inom EU och betonar regler, datum och statistik snarare än ideologiska policyförslag. Den ger utrymme åt institutionella aktörer och bevarandet av nuvarande regler under en betoning på pragmatisk lösning och kompromiss, vilket gynnar en mitteninriktad, teknokratisk syn snarare än en tydligt vänster- eller högerorienterad agenda.
Rubrik och framing:
EU-beslut dröjer – nuvarande regler fortsätter tills vidare
Språk och ton:
Saklig och neutral
Källbalans:
Främst officiella och tekniska källor (EU-institutioner, Riksdagen, statliga atlas/registre) med liten eller ingen representation från fackföreningar, arbetsgivare eller civilsamhällesorgan
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas exempelvis från arbetsmarknadsaktörer, energisektorn och småföretag, samt från olika politiska grupper eller civilsamhället; ingen kritisk röst mot EU eller mot tidsomställningar presenteras; ekonomiska och miljömässiga konsekvenser behandlas sparsamt
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Republikanerna knappar in – demokraternas stora valseger osäker
Demokraternas tidigare försprång inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november har minskat i flera viktiga...

Donald Trump röstade i Florida inför avgörande kongressval
USA:s president Donald Trump och hans hustru Melania Trump förtidsröstade lördagen den 24 oktober inför...

Man ihjälskjuten i Bagarmossen – grannar oroar sig för barnen
En man i 25-årsåldern sköts till döds i en bil på Fogdevägen i Bagarmossen i...

Kritikstorm mot Life Church efter inbjudan till Tony Byström
Life Church i Stockholm har mötts av omfattande kritik efter att församlingen bjudit in Tony...
