Klas Friberg leder ny granskning av Botkyrkafallet

Regeringen har beslutat att tillsätta en infiltrationskommission med uppdrag att motverka kriminell påverkan inom kommuner, regioner och näringsliv. Kommissionen ska ledas av Klas Friberg, som utsågs till chef för Säkerhetspolisen 2018. En del av arbetet blir att granska de misstänkta oegentligheterna i Botkyrka kommun samt andra liknande fall.

Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver Botkyrkaärendet som ett av de mest uppmärksammade exemplen på misstänkt kriminell infiltration. Enligt honom fungerade ABF-gårdarna i Botkyrka som en rekryteringsmiljö för gängkriminalitet och personer med kopplingar till kriminalitet tog sig även in i Socialdemokraterna. Han säger att frågan aktualiserades när den politiska ledningen i kommunen agerade mot fritidsgårdarna och att händelserna därefter också kom att handla om hur politiska partier hanterar risker för infiltration. Strömmer framhåller samtidigt att problemet inte är begränsat till ett enskilt parti utan att även Moderaterna och Kristdemokraterna har haft lokala fall där kriminella påverkat verksamheten.

I Almedalen möttes Gunnar Strömmer och tidigare kommunstyrelseordföranden Ebba Östlin, som ledde Botkyrka kommun i sju år innan hon lämnade politiken 2023. De är eniga om att ytterligare åtgärder behövs för att motverka infiltration. Strömmer uppger att han har haft kontakt med Östlin för att få hennes bild av det som inträffade. Han avvisar samtidigt att kommissionens arbete skulle vara ett försök att lyfta frågan av valtaktiska skäl och hänvisar till att regeringen arbetat med frågan under en längre tid samt till forskning som enligt honom visat att problemet är utbrett.

Bakgrunden till Botkyrkakonflikten var bland annat stängningen av ABF:s fritidsgårdar. En utredning av de ABF-drivna verksamheterna visade enligt SVT förekomst av våld, narkotika och kopplingar till kriminalitet. Sveriges Radio har också uppgett att kriminella personer började dyka upp på Socialdemokraternas möten under 2023. I samma granskning berättade Ebba Östlin att hon utsattes för mordhot under den politiska konflikten.

Östlin är kritisk till hur hennes parti hanterade situationen. Hon uppger att personer med kriminell bakgrund tog plats i partiet och hänvisar till att hon själv deltog på möten där en av de personer som senare uppmärksammades i en granskning närvarade. Enligt henne hade personen en stark ställning lokalt men saknade en socialdemokratisk agenda. Hon anser också att medlemsregistren inte granskades tillräckligt noggrant för att upptäcka personer med kriminella kopplingar.

Brottsförebyggande rådet uppgav i april 2025 att myndigheten, på regeringens uppdrag, hade studerat otillåten påverkan från systemhotande aktörer mot förtroendevalda och kommunala verksamheter. Enligt myndigheten är kommunpolitiker och kommunanställda särskilt sårbara eftersom påverkarna ofta finns nära verksamheten och eftersom stöd- och skyddssystem på lokal nivå inte är lika utvecklade. Brottsförebyggande rådet uppgav också att kriminella grupper kan använda hot och trakasserier för att påverka beslut, få tillgång till information eller få politiker att avstå från vissa frågor.

I samma arbete framhöll Brottsförebyggande rådet att nationella partiorganisationer behöver ge ökat stöd till lokala och regionala partiföreningar, bland annat genom riskanalyser inför nomineringar. Myndigheten bedömde även att kommuner, politiska partier och Polismyndigheten behöver samverka mer för att identifiera risker. Regeringen har samtidigt slagit fast i sin nationella strategi mot organiserad brottslighet att ett av målen är att stärka samhällets motståndskraft mot otillåten påverkan från kriminella aktörer.

Gunnar Strömmer säger att han hoppas att kommissionens arbete ska ge politiker bättre möjligheter att hantera problemen. Ebba Östlin efterlyser bland annat tydligare möjligheter att få en samlad lägesbild och klarhet kring vilken information som kan delas. Hon framhåller också att de personer som blev medlemmar i partiet inte försvann bara för att hon lämnade sin post.