Klagomålen på måsar ökar kraftigt i Stockholm

Antalet anmälningar om fåglar till Stockholms stad har ökat tydligt under året. Hittills har 162 ärenden registrerats, jämfört med 126 under hela förra året och 121 under 2024. Enligt Malinda Flodman, pressansvarig på Trafikkontoret i Stockholms stad, gäller de flesta klagomålen måsar som river i sopor och skräpar ner. Stockholms stad pekar samtidigt i sin handlingsplan för skadedjursbekämpning ut bättre renhållning, dialog med fastighetsägare och information om sambandet mellan nedskräpning och skadedjur som delar av det långsiktiga arbetet mot bland annat måsproblem.

Även skadedjursföretaget Rentokil uppger att antalet uppdrag kopplade till fåglar har ökat och att företaget hittills i år haft drygt 100 akuta ärenden runt om i landet. Flest anmälningar brukar komma under slutet av maj och i juni när måsungarna lämnar bon och föräldrarna försvarar dem. Johan Peterson på Rentokil uppger att det i de flesta fall finns begränsade möjligheter att ingripa och att problemet normalt försvinner efter några veckor. Han anger att en unge i vissa fall försiktigt kan flyttas en kort sträcka till en mindre trafikerad plats. Naturvårdsverket uppger samtidigt att fågelungar som verkar övergivna vanligtvis fortfarande tas om hand av sina föräldrar och därför bör lämnas kvar där de finns. Didrik Vanhoenacker vid Naturhistoriska riksmuseet rekommenderar att människor undviker att gå nära måsungar och att ett uppfällt paraply kan användas som skydd om en störtdykande fågel inte går att undvika. Sveriges Radio har med hänvisning till fågelexpertis uppgett att skrattmåsars störtdykningar normalt är ett försvarsbeteende när människor kommer nära bon eller ungar och att risken för ett direkt angrepp är liten.

I Stockholm är fiskmås, skrattmås, silltrut, fisktärna, gråtrut och havstrut de vanligaste måsfåglarna. Fiskmåsen övervintrar normalt på varmare breddgrader och återvänder till Sverige för att häcka. Det finns omkring 200 000 häckande fiskmåsar i landet. Under häckningsperioden från april till juli är fiskmåsar samt deras bon, ägg och ungar skyddade enligt jaktlagen. Naturvårdsverket uppger dessutom att fågelbon normalt inte får flyttas och att alla vilda fåglar omfattas av ett grundläggande skydd i svensk lagstiftning och Europeiska unionens fågeldirektiv. Undantag finns bland annat vid skydd av människors liv, hälsa eller egendom, och enligt jaktförordningen får havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås jagas året runt vid flygplatser när det krävs för att förebygga skador. BirdLife Sverige uppger att gråtruten är klassad som sårbar och fiskmåsen som nära hotad i Sverige samt att merparten av den svenska jakten på måsfåglar sker som skyddsjakt. SLU Artdatabanken uppger också att 26 procent av de 245 fågelarter som regelbundet häckar i Sverige är rödlistade på grund av kraftiga populationsminskningar och nämner skrattmåsen som en art med negativ utveckling. Myndigheten uppskattar dessutom det svenska beståndet av gråtrut till omkring 61 000 häckande par, varav cirka 65 procent finns längs ostkusten.

Johan Peterson på Rentokil uppger att förebyggande arbete innan häckningen är det mest effektiva sättet att minska problemen genom att hindra fåglar från att bygga bon på platser där de kan orsaka störningar. Anticimex uppger att tillgången till sopor och annat matavfall lockar måsar närmare människor och rekommenderar bland annat slutna avfallsutrymmen, rengjorda hängrännor samt nät eller piggar på byggnader. Fiskmåsar häckar ofta på hustak, något som även uppmärksammats i Jönköping där boende beskrivit ovanligt många bon. Hyresgäster vid Torggränd i centrala Jönköping har enligt uppgifter behövt tvätta fönster och bilar flera gånger i veckan och samtidigt blivit attackerade av fåglar. En boende har uppgett att lägenheten sagts upp.

Mats Wirén, ekolog vid Malmö stad, delar inte uppfattningen att måsarna är de som inkräktar i människors miljö. Han uppger att människan har byggt städer längs kuster där måsar funnits sedan tidigare och att fåglar söker sig till platser där det finns god tillgång till föda och möjligheter att häcka, vilket gör stadsmiljöer attraktiva.