Kina markerar mot USA nya Iranåtgärder

Kina uppger att landet kommer att skydda sina ekonomiska intressen efter USA:s nya åtgärder mot Iran. Kinas utrikesdepartements talesperson Lin Jian sade den 24 augusti att Peking motsätter sig ensidiga sanktioner och anser att ekonomiska påtryckningar riskerar att förvärra konflikten samt skada den globala ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten. Han uppmanade samtidigt parterna att återgå till dialog och förhandlingar.

USA:s finansdepartement presenterade den 24 augusti sanktioner mot 60 personer, företag och fartyg med kopplingar till bland annat Irans handel med digitala tillgångar, guld, teknik, flyg och sjöfart. Stora kinesiska finansinstitut som är kopplade till Irans oljehandel omfattades däremot inte av åtgärderna. Finansminister Scott Bessent hade dagen före beskrivit de amerikanska åtgärderna som ett försök att isolera Irans ekonomi från omvärlden, men gav få detaljer om eventuella sanktioner mot handelspartner som Kina, Turkiet och Förenade arabemiraten.

USA:s president Donald Trump hade föregående vecka utlovat den hårdaste ekonomiska åtgärd som någonsin genomförts mot Iran. Bessent försvarade samtidigt återhållsamheten kring sanktioner mot tredje land med att USA inte ville skada det globala finansiella systemet.

USA har även andra verktyg riktade mot länder som handlar med Iran. Genom presidentorder 14382, som fastställdes den 6 februari 2026, kan USA införa en extra tull på exempelvis 25 procent på varor från länder som direkt eller indirekt köper iranska varor eller tjänster. Handelsministern ska först bedöma om ett land omfattas, varefter utrikesministern tillsammans med bland andra finansministern avgör om en tull ska införas och på vilken nivå.

Amerikanska myndigheter har under året också riktat åtgärder mot nätverk som enligt USA används för att finansiera iransk verksamhet. USA:s finansdepartement uppgav den 7 augusti att nätverk i flera länder hade använts för att föra hundratals miljoner dollar genom Irans så kallade skuggbanksystem inom kampanjen Economic Fury. Den 11 maj sanktionerades dessutom tolv personer och företag för roller i revolutionsgardets försäljning och transport av iransk olja till Kina. Enligt finansdepartementet användes bulvanföretag för att dölja revolutionsgardets koppling till handeln.

Kina är en stor köpare av iransk olja och har samtidigt påverkats av störningarna i Hormuzsundet. USA:s energimyndighet EIA uppgav att Kinas totala import av råolja sjönk till 8,1 miljoner fat per dag under andra kvartalet 2026, vilket var 32 procent mindre än kvartalet före. Under maj och juni låg importen under åtta miljoner fat per dag för första gången sedan 2016, efter att störningar i Hormuzsundet bidragit till högre oljepriser.

Fartygsdata från Kpler visade att endast sju handelsfartyg passerade Hormuzsundet den 20 augusti, jämfört med 14 dagen före. Före konflikten som inleddes i februari passerade nära 20 procent av världens transporter av råolja och flytande naturgas genom sundet.

Lin Jian framhöll att samarbetet mellan Kina och Iran enligt Peking sker inom ramen för internationell rätt. Samtidigt finns även multilaterala sanktioner mot Iran. FN:s säkerhetsråd uppgav att tidigare FN-sanktioner återinfördes den 27 september 2025 genom processen i resolution 2231, kopplad till Irans kärntekniska program.