KD går till val på hårdare disciplin i skolan

AI-genererad illustration

Nyheter

KD går till val på hårdare disciplin i skolan

Av RedaktionenPublicerad: 11 aug 07:413 min

Kristdemokraterna vill göra ordning, kunskap och disciplin till centrala delar av sin skolpolitik inför valet. På tisdagen presenterar partiledaren Ebba Busch ett tiopunktsprogram där bland annat ordningsbetyg, kvarsittning vid återkommande uteblivna läxor och så kallade No Excuses-skolor ingår. Förslagen presenteras i sin helhet klockan 09.45.

Ebba Busch anser att skoldebatten bör fokusera mer på undervisningens innehåll, kvalitet samt lugn och ordning än på Liberalernas krav på att förbjuda vinster i skolan. Enligt Ebba Busch riskerar vinstfrågan att gynna Socialdemokraternas politiska linje. Kristdemokraterna vill samtidigt stärka sin ställning som borgerligt skolparti.

Vilka årskurser som skulle omfattas av ordningsbetyg är ännu inte fastställt och behöver enligt Ebba Busch utredas. Hon anser samtidigt att någon form av bedömning även kan behövas för yngre elever. Kristdemokraten Christian Carlsson föreslog redan under riksmötet 2025/26 i motion 2025/26:3464 att en utredning skulle tillsättas med sikte på att införa ordningsbetyg. Utbildningsutskottet föreslog avslag och riksdagen röstade därefter ned motionen.

Christian Carlsson har i tidigare förslag beskrivit att ett ordningsbetyg exempelvis skulle kunna påverkas av punktlighet, hur eleven följer skolans regler, uppträdandet under lektioner och bemötandet av lärare och andra elever. Kristdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Mathias Bengtsson och Christian Carlsson skrev i maj 2025 att partiets modell skulle låta närvaro, regelefterlevnad och elevernas bemötande av varandra påverka slutbetyget.

Kvarsittning är redan möjlig som disciplinär åtgärd. Skolverket uppger att elever i bland annat grundskolan och gymnasieskolan kan hållas kvar under uppsikt i högst en timme efter undervisningens slut eller komma högst en timme före undervisningen. Åtgärden får inte användas i förskoleklass. Kristdemokraternas förslag gäller att kvarsittning ska användas för elever som återkommande inte gör sina läxor.

Regeringen lade i mars 2026 fram förslag om att dagens ordningsregler ska ersättas av gemensamma skolregler med en plan för vilka konsekvenser som kan följa när regler bryts. Regeringen föreslog också att elever och vårdnadshavare ska få ett dokument som klargör skolans förväntningar. Samtidigt föreslogs att kravet på skriftlig dokumentation efter varje utvisning ur undervisningslokalen eller kvarsittning ska tas bort.

Kristdemokraterna vill även använda den så kallade No Excuses-modellen. Moderaterna beslutade vid sin arbetsstämma 2025 att Sverige ska hämta inspiration från samma modell, med fokus på effektiv inlärning och ordning. Bodaskolans rektor Catrin Hylander uppgav under våren 2026 att skolan inte planerade att kopiera modellen fullt ut, men hade infört bland annat uppställning före lektioner och tysta korridorer samt sedan tidigare arbetade med starkt lärarstyrd undervisning. Lärarnas yrkesetiska råd tog den 2 mars 2026 upp debatten om No Excuses och hänvisade till förslag från både utbildningsminister Simona Mohamsson och Moderaterna om att pröva eller införa modellen i Sverige.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag sakligt och neutralt skriven med ett välinformerat, faktabaserat språk. Journalisten rapporterar vad Kristdemokraterna och andra aktörer säger utan att uttrycka egna värderingar eller förstärka innehållet. De hårda begreppen som kan uppfattas som laddade (t.ex. "No Excuses-modellen", "kvarsittning") återges som beskrivningar från källor eller i form av politiska förslag, vilket är neutralt i detta sammanhang. Det finns inga spekulationer, egna slutsatser eller känslomässigt styrande formuleringar. Dock finns en liten tendens att vara något mycket försiktig att inte förstärka betydelsen av vissa förslag, vilket kan tolkas som en lätt återhållsamhet i tonen, men detta påverkar inte sakligheten nämnvärt. Sammantaget får texten mycket högt oberoendevärde då journalisten håller sig till rapportering och återgivning av fakta och citat utan att vinkla eller värdera innehållet själv.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
10%
20%
70%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en högerpolitisk riktning eftersom den lyfter fram Kristdemokraternas hårda disciplinförslag som lösningar på skolproblem, med fokus på individuellt ansvar, kontroll och ordning, vilket är typiska högervärderingar. Vänstersynpunkter om jämlikhet och sociala skyddsnät saknas, och mitten framstår mest som en neutral bakgrund. Därmed dominerar högerperspektivet i innehållet.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att skolans ordning och disciplin är ett problem som Kristdemokraterna vill lösa med hårdare regler och åtgärder. Kristdemokraterna framstår som ansvarig för att återställa ordning och effektivitet i skolan, medan andra partier som Socialdemokraterna och Liberalerna framstår mer som motståndare i skoldebatten.

Språk och ton:
Artikeln använder formella och faktabaserade termer utan uppenbart laddade ord, men fokus på disciplin, ordningsbetyg och strikt kontroll av elever gynnas en konservativ och marknadsvänlig skolpolitik som ofta förknippas med högerinriktade partier.

Källbalans:
Kristdemokraternas företrädare får störst utrymme, medan motståndare i debatten (Liberalerna och Socialdemokraterna) nämns främst indirekt. Regeringen och Skolverket omnämns som institutioner men med neutralt, faktabaserat innehåll. Ingen uttalad kritik mot förslagen från vänster är med.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från lärare, elever eller fackföreningar som eventuellt skulle kunna framhålla risker med hårdare disciplin. Fokus på ordning och hårda åtgärder i skolpolitiken ges företräde framför diskussion om sociala orsaker eller jämlikhetsaspekter kopplade till utbildningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.