Kasts säkerhetspaket möter motstånd i Chile

Chiles president José Antonio Kast driver vidare ett omfattande säkerhetspaket som ger staten större befogenheter i kampen mot organiserad brottslighet. Reformen undertecknades av Kast den 10 augusti och skickades till senaten med så kallad suma urgencia, vilket innebär en tidsram på 15 dagar för den aktuella behandlingen. Paketet innehåller åtta föreslagna ändringar i konstitutionen.

En av förändringarna gäller möjligheten för presidenten att införa ett nytt säkerhetsrelaterat undantagstillstånd utan att först få kongressens godkännande. Förslaget är utformat för en första period på högst 120 dagar, med möjlighet till en förlängning med ytterligare lika lång tid. Kast har samtidigt öppnat för att tidsgränsen kan ändras under den fortsatta behandlingen.

Regeringen vill också skriva in offentlig säkerhet som ett uttryckligt statligt ansvar, skapa ett register över kriminella organisationer och införa särskilda fängelseregimer. Förslagen omfattar även enklare beslag av tillgångar som tillhör kriminella organisationer, permanent utplacering av polisstyrkor i vissa områden, skärpta straff för gängmedlemskap och färre begränsningar för polisens våldsanvändning.

Åtgärderna ingår i regeringens Agenda contra el Crimen Organizado y el Terrorismo, ACOT, som enligt Chiles regering består av fler än 30 lagförslag och andra initiativ mot organiserad brottslighet och terrorism. Kast tillträdde i mars efter en valrörelse där han lovade en betydligt hårdare linje mot kriminalitet. Regeringen har därefter mött missnöje från anhängare som ansett att reformtakten varit långsammare än kampanjretoriken gav intryck av.

Kast har i sin kriminalpolitik hämtat inspiration från El Salvadors president Nayib Bukele. Som en del av den skärpta linjen genomfördes Operación Cancerbero, där exakt 295 interner fördes till fängelset La Laguna. Nio av dem hade enligt regeringen identifierats som ledare för organiserad brottslighet och ytterligare 28 som medlemmar i sådana grupper.

La Laguna ligger omkring 250 kilometer söder om Santiago och har plats för fler än 2 000 interner. Anläggningen började utvecklas under den tidigare presidenten Gabriel Boric:s regering och invigdes 2025, men hade ännu inte tagits i bruk till full kapacitet när den nya fångförflyttningen genomfördes. Regeringen planerar att använda hela anläggningen med separata system för interner som klassas för hög respektive maximal säkerhet.

I de mest restriktiva delarna av La Laguna ska fångarna hållas i individuella celler. Besök ska ske i särskilda utrymmen utan fysisk kontakt och det ska finnas begränsningar för bland annat vistelse på rastgård, besök och paket. Kast sade i samband med fångförflyttningen att regeringen ville markera för kriminella att förhållandena hade förändrats och att staten skulle söka upp och gripa dem.

Regeringen arbetar samtidigt med en nationell plan för att bygga nya fängelser och bygga ut befintliga anläggningar. Planen omfattar institutioner med olika säkerhetsnivåer som ska placeras på avstånd från tätbefolkade områden.

De föreslagna undantagsbefogenheterna har mött kritik från experter som beskrivit dem som alltför långtgående och som ett hot mot demokratiska principer. Frågan är särskilt känslig i Chile mot bakgrund av Augusto Pinochets diktatur mellan 1973 och 1990 och de inskränkningar av fri- och rättigheter som präglade den perioden.

Även bland partier som stöder regeringen finns krav på ändringar. Evópolis ledare Luciano Cruz-Coke har ifrågasatt föreställningen att människor skulle vara beredda att ge upp alla andra värden för ökad säkerhet. Kast har avvisat kritiken om att hans regering för Chile i en illiberal riktning.

Senatens ordförande Paulina Núñez efterlyste i samband med undertecknandet politisk enighet i arbetet mot organiserad brottslighet. Hon betonade samtidigt att lagstiftningen måste behandlas noggrant.