Karlshamn röstar om kärnkraftens framtid

Invånarna i Karlshamns kommun röstar under söndagen i en folkomröstning om hur kommunen ska ställa sig till kärnkraft om frågan aktualiseras i framtiden. Omröstningen genomförs efter att 4 300 personer skrivit under en namninsamling sedan kommunen ansökt om statliga medel för att utreda möjligheterna för en kärnkraftsetablering.

Bakgrunden är ett beslut som kommunstyrelsens ordförande Magnus Gärdebring (M) fattade för två år sedan om att söka pengar för att undersöka förutsättningarna för kärnkraft i kommunen. Magnus Gärdebring säger att beslutet fattades eftersom det då var oklart om en etablering ens var möjlig. Han uppger att förvaltningsrätten har bedömt att beslutet var korrekt.

På torget i Karlshamn finns väljare med olika uppfattningar inför omröstningen. Britta Friström, 67 år, säger att hon ännu inte bestämt sig. Hon uppger att hon har förtroende för modern kärnkraft men samtidigt är orolig för att en anläggning skulle placeras nära havet och undrar hur stigande vattennivåer ska hanteras.

Britt-Marie Karlsson, 70 år, säger att hon tänker rösta ja eftersom hon anser att kärnkraft är bra för miljön. Anssaf Mohamed, 56 år, uppger däremot att hon kommer att rösta nej. Hon säger att det finns andra energislag som enligt henne är säkrare och att den mänskliga faktorn alltid innebär en risk.

Sanne Erlandsson, 48 år, som förtidsröstade under torsdagen, uppger att hon röstade nej. Hon säger att hon är orolig för hur det avfall som uppstår vid kärnkraftsproduktion ska hanteras och för vilka följder det kan få för kommande generationer.

Magnus Gärdebring säger att en kärnkraftsetablering skulle kunna ge många arbetstillfällen och bidra till en stabil energiförsörjning. Enligt honom behöver elproduktionen fördubblas fram till år 2045.

Björn Tenland Nurhadi (SD), ordförande i kommunfullmäktige, säger att en bättre energiförsörjning behövs för att kommunen ska vara attraktiv för större industrier. Han uppger att stabilitet i elnätet är viktig och hänvisar till behovet av svängmassa och andra tekniska lösningar för att upprätthålla nätets funktion.

Ida Lapell (S), oppositionsråd, säger att ny kärnkraft enligt hennes uppfattning bör byggas på platser där sådan verksamhet redan finns. Hon hänvisar till befintlig infrastruktur, kunskap och lokal acceptans. Ida Lapell säger också att en ny kärnkraftsanläggning i Karlshamn skulle bli för dyr och ta för lång tid att bygga. Hon uppger att kommunen har goda förutsättningar för havsbaserad energi samt mer vind-, sol- och vattenkraft.

Charlott Lorentzen (MP), 44 år, uttrycker oro över kostnaderna för en etablering och över hur uran kan påverka miljön. Hon säger att ett möte med professorn Tomas Kåberger från Chalmers inför folkomröstningen väckte frågor om så kallade rutinutsläpp. Enligt Charlott Lorentzen finns mätningar som visar påverkan i områden kring kärnkraftverk.

På halvön Guö, som är ett av sex områden som pekats ut som möjliga platser för en anläggning, finns flera motståndare till planerna. Anna Frantzén, 60 år, säger att hon reagerade starkt när hon fick kännedom om förslaget. Hon uppger att hon först inte trodde att uppgifterna var sanna och att hon därefter hade svårt att sova.

Anna Frantzén säger att Guö ligger nära naturreservatet Tjärö och att halvön saknar den infrastruktur som enligt henne skulle krävas för en kärnkraftsanläggning. Hon uppger att området skulle påverkas kraftigt av ett sådant projekt. Enligt Anna Frantzén har företaget Kärnfull Next sagt att man inte bygger färre än två reaktorer på samma plats och att ett område på omkring 15 hektar skulle tas i anspråk.

Folkomröstningen gäller om Karlshamns kommun i framtiden ska säga ja eller nej till kärnkraft om frågan aktualiseras. Kommunfullmäktige har tidigare bedömt att kommunen kan vara en lämplig plats för kärnkraftsetablering.