
Illustration
Karin Tegmark Wisell lämnar Folkhälsomyndigheten efter regeringsuppdrag
Under våren 2024 gav regeringen den 24 april Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla begreppet existentiell hälsa inom den svenska folkhälsopolitiken. Uppdraget omfattade även att kartlägga kunskapsläget och hur begreppet definieras inom olika forskningstraditioner samt hur det relaterar till närliggande hälsobegrepp. Socialminister Jakob Forssmed stod bakom initiativet.
Bakgrunden till arbetet var att begreppet saknade en samlad vetenskaplig definition i Sverige. I Folkhälsomyndighetens inledande delrapporter konstaterades att forskningen är splittrad och att det inte finns en enhetlig förståelse av vad existentiell hälsa innebär. Myndigheten genomförde även en SWOT-analys där otydlighet och begränsad mätbarhet identifierades som centrala svagheter.
I arbetet deltog representanter från 25 olika svenska myndigheter i gemensamma kartläggningsinsatser. Diskussionerna rörde bland annat andlighet, livsfrågor, psykiskt välbefinnande och sociala faktorer, samtidigt som flera deltagare beskrev begreppet som svårt att avgränsa och definiera i praktiken.
En söndag i juni 2024 meddelade dåvarande generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Karin Tegmark Wisell, att hon skulle lämna sin tjänst. Kort därefter avslutades hennes uppdrag och hon utsågs i stället till ambassadör för global hälsa inom Regeringskansliet. Uppgifter gör gällande att förändringen kom efter en period där hon ifrågasatt delar av uppdraget, men någon officiell sådan koppling har inte bekräftats.
Arbetet med existentiell hälsa fortsatte inom myndigheten och en slutrapport presenterades i mars 2025. Kostnaden för arbetet har uppgetts till omkring åtta miljoner kronor. Socialminister Jakob Forssmed deltog i januari 2025 i ett seminarium i Strängnäs med fokus på existentiell hälsa tillsammans med flera aktörer från offentlig sektor och civilsamhälle.
Analys
Förklaring:
Artikeln är i stort sett sakligt och neutralt skriven med tydlig redovisning av fakta och hänvisningar till källor, till exempel formuleringen "uppgifter gör gällande" som markerar osäkerhet kring kopplingen till generaldirektörens avträde. Inga egna slutsatser, spekulationer eller laddade ord används av journalisten själv, och inga värderande eller förstärkande formuleringar finns. Beskrivningen är neutral och utan emotionell ton. Den enda mindre avvikelsen är formuleringen "någon officiell sådan koppling har inte bekräftats" som kan upplevas som en viss antydan men fungerar snarare som en balanserande precisering. Sammantaget visar texten ett mycket neutralt språkbruk med korrekt källhänvisning och inga tecken på journalistens egna värderingar eller vinklingar. Hårda uttryck eller eventuella värderingar inom citat eller återgivna uppgifter från källor förekommer inte, men om så vore hade de inte påverkat poängen då de tydligt skulle vara från källor. Därför får artikeln mycket högt oberoende-poäng.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten eftersom den beskriver statliga institutioner och regeringsuppdrag på ett sakligt och pragmatiskt sätt utan ideologisk vinkling mot vänster eller höger. Fokus är på ett institutionellt och teknokratiskt initiativ med betoning på samarbete inom myndigheter och stat utan ideologiska värderingar om omfördelning, kritik mot marknad eller fokusering på lag och ordning. Därmed är artikeln tydligt centrerad kring en mittenlinje som presenterar en balanserad, institutionellt präglad verklighetsbild.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av ett statligt initiativ inom folkhälsopolitiken, där ansvariga aktörer är Folkhälsomyndigheten och regeringen. Karin Tegmark Wisell framstår som en professionell myndighetschef som lämnar en hög position, med antydan om uppdragstvist utan bekräftelse. Regeringen och socialministern presenteras som initiativtagare och ansvariga för utvecklingen av begreppet existentiell hälsa.
Språk och ton:
Språket är sakligt och neutralt utan värdeladdade ordval som skulle favorisera eller demonisera någon aktör. Inga förstärkningar eller förminskningar av personer eller institutioner förekommer som gynnar en viss sida.
Källbalans:
Mest utrymme ges åt Folkhälsomyndigheten och representanter för regeringen, särskilt socialminister Jakob Forssmed. Otydligt om andra perspektiv från t.ex. kritik mot myndigheternas agerande eller ifrågasättande från andra politiska aktörer ges plats. Den civila sektorn nämns kort men saknar egen röst.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner kostnad och ifrågasättanden internt men saknar kritik från opposition eller alternativa synsätt på statens roll eller resurser. Perspektiv på effektivitet, eventuella politiska konflikter eller samhällsekonomiska konsekvenser saknas, vilket skulle kunna ge en annan belysning av initiativet.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Andy Burnham utmanar Starmer i riskfyllt fyllnadsval
I den brittiska valkretsen Makerfield väster om Manchester ska ett fyllnadsval genomföras den 18 juni...

Iranska oljetankrar passerar amerikanskt övervakningsområde
Tre iranska oljetankrar har passerat genom det område i Persiska viken som övervakas av USA:s...

G7 skärper sanktioner och ökar Ukrainastöd
Ledarna för G7 samlades i Évian-les-Bains i Frankrike och bekräftade ett fortsatt gemensamt stöd för...

Majoritet tror på maktskifte efter kommande val
En ny opinionsmätning visar att en majoritet av de röstberättigade i Sverige räknar med att...
