Kapten och lots riskerar straff efter dödsolyckan

AI-genererad illustration

Nyheter

Kapten och lots riskerar straff efter dödsolyckan

Av Peter KarlssonPublicerad: 10 sep 11:314 min

Åklagaren James von Reis yrkar på att både befälhavaren och lotsen på det norskflaggade lastfartyget Misje Verde ska dömas efter båtolyckan på Hakefjorden den 28 juli, där en kvinna och hennes dotter omkom. Åtalet gäller vårdslöshet i sjötrafik, vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Målet handläggs i Göteborgs tingsrätt under målnummer B 14878-26.

Åklagarmyndigheten har preciserat att männen misstänks ha brustit i den utkik som krävs enligt sjövägsregel 5 och inte ha väjt för den upphunna fritidsbåten enligt sjövägsregel 13. James von Reis har uppgett att lotsen hade en mycket aktiv roll i framförandet av fartyget och accepterade att befälhavaren arbetade med andra uppgifter på bryggan. En genomgång av förundersökningen visar att befälhavaren satt vid en dator och utförde administrativa arbetsuppgifter samtidigt som Sjöfartsverkets lots befann sig vid manöverplatsen och navigerade med autopiloten inkopplad. Ingen av männen kunde i förhör ange vem som hade det särskilda ansvaret för utkiken.

Både befälhavaren och lotsen bestrider brott. Befälhavarens försvarsadvokat Taavi Tuula uppger att hans klient förnekar att utkiken varit otillräcklig och att han inte kände till att fritidsbåten färdades på samma kurs eller skulle komma att hinnas ifatt. Befälhavaren medger att han förde Misje Verde under den aktuella resan men förnekar att han i inte ringa mån har brustit i gott sjömanskap på ett sätt som orsakat olyckan.

Misje Verde var på väg från Uddevalla till Kragerø i Norge när fartyget kom ikapp två fritidsbåtar som färdades i samma farled i lägre hastighet. Statens haverikommission uppgav i sin första rapport att lastfartyget höll omkring 12 knop. I höjd med ön Katten körde Misje Verde på den ena fritidsbåten, som trycktes ner under vattenytan och förliste. Några minuter senare passerade lastfartyget även den andra fritidsbåten på nära håll.

Ombord på den påkörda båten fanns ett par och deras två yngre barn. Pappan och sonen kunde räddas ur vattnet. Mamman och dottern hittades döda den 29 respektive 30 juli. Åklagaren James von Reis har beskrivit den tekniska informationen från Misje Verdes VDR, fartygets så kallade svarta låda, som central bevisning och uppgett att materialet visar att lastfartyget var på väg att hinna ikapp fritidsbåten utan någon kursändring.

Åklagarmyndigheten uppgav den 14 augusti att både befälhavaren och lotsen, efter att ha konfronterats med VDR-materialet, medgav att tydliga radarekon från båda fritidsbåtarna kunde ses i god tid före olyckan. Ingen av dem hade dock uppmärksammat ekona när fartyget framfördes. Statens haverikommission har pekat ut frågan om varför personerna på bryggan och i fritidsbåtarna inte upptäckte varandra som central i säkerhetsutredningen. Myndigheten ska bland annat granska om en regnskur, den annalkande skymningen eller fartygens konstruktion kan ha begränsat sikten.

Interna handlingar från norska Kystverket visar att en norsk lots den 28 december 2023 hade varnat för att en grävmaskin på Misje Verdes däck försämrade sikten från bryggan och försvårade den uppsikt som krävs. Grävmaskinen fanns fortfarande ombord vid olyckan den 28 juli.

Efter kollisionen fortsatte Misje Verde och hade hunnit relativt långt innan fartyget anropades via radio och uppmanades att återvända. James von Reis har uppgett att befälhavaren först inte trodde att fartyget varit inblandat och hade tänkt fortsätta resan. Han kontaktades därefter av rederiets ägare, som hade fått kännedom om olyckan efter kontakter från massmedier.

Den ryske befälhavaren anhölls den 30 juli och häktades några dagar senare. Den 4 augusti blev det känt att även den svenske lotsen var misstänkt. James von Reis väckte åtal mot båda männen den 28 augusti. Båda nekar till brott och har i förhör lagt ansvar på den andre.

Misje Verde levererades 2023 som Misje Rederis andra hybridfartyg och ingår enligt rederiet i en serie fartyg med hybridteknik avsedd att minska bränsleförbrukning och utsläpp. Försäkringsorganisationen Gard anger att fartyget har IMO-nummer 9927433, är byggt 2023, klassat av DNV och registrerat i Norwegian International Ship Register med Misje EcoBulk AS som ägare.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag skriven med ett sakligt och neutralt språk. Journalisten använder inga egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar i texten. Alla hårda ord som förekommer såsom anklagelser, beskrivningar av brott eller tekniska detaljer är tydligt hänförda till källor såsom åklagare, myndigheter eller andra berörda parter, vilket inte sänker poängen. Formuleringar som "har uppgett", "har beskrivit" och "uppgav" används korrekt för att markera källhänvisning och inga egna slutsatser dras av journalisten. Språket är neutralt, och detaljer kring olyckan, förhör och åtal återges sakligt utan laddade eller känslomässigt förstärkande uttryck från journalistens sida. Eftersom det inte finns tecken på journalistens egna värderingar, spekulationer, eller försök att påverka läsarens känslor, ges en hög oberoende-poäng på 95. Denna poäng lämnar något utrymme för att tonfall och formuleringar i viss mån kunde vara ännu striktare neutrala, men detta är mycket marginellt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
70%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på rättsrättsliga frågor och tekniska fakta utan att ge utrymme för bredare kritiska eller ideologiska perspektiv. Den håller sig till en pragmatisk och institutionell analys där flera perspektiv (åklagare, försvar, myndigheter) ges utrymme utan att vinkla mot omfördelning, stark stat eller kritik mot näringslivet (vänster), eller mot individuell skuld, kontroll eller nedtoning av strukturella faktorer (höger). Därmed gynnas mittenpositionen med fokus på sakliga fakta, rättsprocess och teknisk genomgång.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att kaptenen och lotsen är ansvariga för en allvarlig olycka som ledde till dödsfall. De framställs som potentiella förövare medan offren är kvinnan och hennes dotter. Åklagaren presenteras som den som söker rättvisa. Rederiet beskrivs kort, främst ur tekniskt och miljömässigt perspektiv, utan ansvarsfördelning.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och sakliga termer i beskrivningen av händelser och aktörer. Det finns inga tydligt positiva eller negativa värdeord riktade mot varken kapten, lots, åklagare eller offren.

Källbalans:
Mest utrymme ges åt åklagaren, försvaret, myndigheter som Statens haverikommission och tekniska fakta från VDR-materialet. Offrens perspektiv får indirekt utrymme via olyckans beskrivning men inga egna röster. Rederiet nämns men inte uttalat kritiserat eller försvarat. Motparten (kapten och lots) får framföra sin förklaring.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar fördjupning i eventuella strukturella eller industriella problem som kan ha bidragit, såsom arbetsmiljö, säkerhetskultur eller rederiets ansvar utöver tekniska detaljer. Det finns heller ingen diskussion om bredare rättsliga eller sociala aspekter. En bredare kontext om branschens ansvar eller fackets roll saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.