Joseph Kabila anklagas för att förbereda väpnat angrepp mot regeringen

Kongo-Kinshasas regering anklagar den tidigare presidenten Joseph Kabila för att planera en omfattande militär offensiv i samarbete med rebellrörelsen M23. Anklagelserna framfördes fredagen den 16 oktober 2026 av kommunikations- och medieminister Patrick Muyaya, som även är regeringens talesperson.

I en intervju med nyhetsbyrån AFP hävdade Patrick Muyaya att Joseph Kabila förbereder ett omfattande angrepp och är beredd att använda väpnat våld för att avsätta landets regering. Ministern beskrev den nya organisation som Kabila anslutit sig till som en fortsättning på den tidigare rebellalliansen, eftersom dess ledande företrädare och verksamhet enligt honom i huvudsak är desamma.

Joseph Kabila meddelade måndagen den 12 oktober att han formellt anslutit sig till M23 genom den nybildade paraplyorganisationen Front pour la Refondation de la Nation (FRN), ungefär Fronten för nationens återuppbyggnad. Organisationen presenterades samma dag vid en presskonferens i hans bostad i Goma i östra Kongo-Kinshasa. Kabila har framhållit att organisationens mål är att få ett slut på vad han beskriver som tyranni i landet.

FRN bildades efter överläggningar i Goma den 10–11 oktober. Organisationens grundläggande dokument, daterat den 12 oktober, anger att den tidigare rebellalliansen Alliance Fleuve Congo (AFC) upphör och ersätts organisatoriskt av FRN. Dokumentet innehåller däremot inget uttryckligt beslut om att den militära rörelsen M23 ska upplösas.

Vid bildandet utsågs Joseph Kabila enhälligt till FRN:s ordförande. Corneille Nangaa och Bertrand Bisimwa fick posterna som vice ordförande. Emmanuel Sultani Makenga utsågs till generalstabschef för Armée révolutionnaire congolaise (ARC), med vice ordförandes rang. Freddy Rukema Kaniki fick uppdraget som generalsekreterare och samordnare för den verkställande kommittén, medan Benjamin Mbonimpa utsågs till biträdande generalsekreterare och biträdande samordnare.

Organisationens rådgivare Claude Ibalanky förklarade vid presentationen den 12 oktober att FRN ska förena och samordna olika motståndsgrupper inom Kongo-Kinshasa. Han uppgav också att organisationen avser att använda de resurser och medel som står till dess förfogande för att nå sina politiska mål. Den offentliggjorda politiska deklarationen innehåller dock varken något datum för en militär offensiv eller någon konkret anfallsplan.

FRN:s ledning har samtidigt meddelat att organisationen avser att fortsätta delta i de fredsförhandlingar som Qatar förmedlar i Doha. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 16 oktober att bildandet av den nya organisationen därmed inte innebär att rebellrörelsen formellt har lämnat förhandlingarna med Kongo-Kinshasas regering.

Den tidigare talmannen i nationalförsamlingen Vital Kamerhe, som leder oppositionspartiet Union pour la nation congolaise (UNC), kritiserade den 14 oktober Joseph Kabilas beslut att ta ledningen för FRN. Kamerhe hänvisade till Kabilas uttalanden om fred den 9 oktober och ansåg att hans senare anslutning till en väpnad organisation stred mot dessa uttalanden.

Vital Kamerhe uppmanade samtidigt ledarna för landets väpnade grupper att avstå från militär kamp och i stället söka politiska lösningar genom förhandlingar. Han uttryckte fortsatt stöd för president Félix Tshisekedi och framhöll att politiska motsättningar inte motiverar användning av vapen.

Kongo-Kinshasas högsta militärdomstol dömde Joseph Kabila den 30 september 2025 för bland annat landsförräderi, krigsbrott och deltagande i ett uppror. Domstolens ordförande, generallöjtnant Joseph Mutombo Katalayi, meddelade att rätten tillämpade artikel 7 i landets militära strafflag och dömde ut den strängaste påföljden.

Kongo-Kinshasas högsta militärdomstol beslutade den 30 september 2025 att Joseph Kabila skulle betala sammanlagt 33 miljarder amerikanska dollar i skadestånd. Av beloppet tilldelades staten 29 miljarder dollar, medan provinserna Nordkivu och Sydkivu tilldelades vardera 2 miljarder dollar.

Åklagarsidan i rättsprocessen mot Joseph Kabila företräddes av generallöjtnant Jean-René Likulia Bakulia. Han yrkade på dödsstraff, vilket militärdomstolen därefter dömde ut den 30 september 2025.

Human Rights Watch dokumenterade i sin årsrapport för 2026 att M23 erövrade provinshuvudstaden Goma den 27 januari 2025 och Bukavu den 16 februari 2025. Organisationen konstaterade också att rebellrörelsen därefter upprättade en parallell administration i delar av östra Kongo-Kinshasa.

Human Rights Watch redovisade i en rapport den 10 juni 2026 uppgifter om omfattande tvångsrekrytering och frihetsberövanden som organisationen tillskriver M23 och rwandiska militära styrkor i Nordkivu och Sydkivu. Undersökningen omfattade bland annat militärlägren Rumangabo och Tshanzu under perioden från mitten av 2024 till december 2025.

Människorättsorganisationen dokumenterade även att M23:s ledning i september 2025 presenterade 7 437 nya stridande som genomgått sex månaders utbildning vid Rumangabo. Vid militärlägret Tshanzu presenterades ytterligare över 9 000 rekryter den 1 oktober samma år.

I april 2026 uppgav Human Rights Watch att M23 hade dragit sig tillbaka från staden Uvira i januari, efter att ha erövrat den i december 2025. Rebellstyrkorna hade enligt organisationen fortfarande positioner norr om staden, på Ruzizislätten och i högländerna sydväst om Uvira.

Den 16 oktober riktade även den lokala civilsamhällesorganisationen Société civile forces vives i Kaniola i Sydkivu anklagelser mot AFC/M23, som numera är knuten till FRN. Organisationen hävdade att rebellstyrkorna hade blockerat vägen mellan Nzibira och Shabunda under nästan fyra veckor och krävt att tio unga personer från Nzibira skulle rekryteras för att vägen skulle öppnas igen. Uppgifterna utgör organisationens anklagelser och har inte bekräftats självständigt.

Försök att nå en förhandlingslösning har tidigare genomförts. Kongo-Kinshasa och Rwanda undertecknade den 27 juni 2025 ett fredsavtal som förmedlats av USA. Den 19 juli samma år enades Kongo-Kinshasas regering och M23 om en principdeklaration.

Enligt Human Rights Watch fortsatte striderna trots dessa överenskommelser. Den fortsatta konflikten utgör bakgrunden till regeringens anklagelser mot Joseph Kabila och hans beslut att ta ledningen för den nybildade organisationen FRN.