Johan Britz vill lägga ner Rusta och matcha

AI-genererad illustration

Lokalt Syd

Johan Britz vill lägga ner Rusta och matcha

Av Peter KarlssonPublicerad: 2 sep 16:594 min

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) vill avveckla Arbetsförmedlingens Rusta och matcha efter uppgifter om omfattande regelöverträdelser hos privata leverantörer. Programmet infördes 2020 och innebär att privata aktörer får statlig ersättning för att hjälpa bland annat långtidsarbetslösa närmare arbete.

I granskningen kontaktades 100 kontor inom Rusta och matcha. Av dessa accepterade 43 upplägg som bland annat rörde svartarbete, obligatorisk närvaro eller vistelser utomlands. Totalt gick 54 av de 100 kontoren med på minst någon av de efterfrågade formerna av regelkringgående. Med dold kamera framkom också exempel där jobbcoacher var beredda att dölja svartarbete och frånvaro samt medverka till upplägg där kvinnor hölls borta från samhället med hänvisning till hedersnormer.

Johan Britz uppger att det är oacceptabelt att skattefinansierad verksamhet anpassas efter klanstrukturer eller hedersförtryck. Han säger också att regeringen under mandatperioden har försökt strama upp systemet, men att åtgärderna inte har gett tillräckliga resultat. Britz anser därför att Rusta och matcha bör läggas ner och att staten ska återta större kontroll över stödet till de berörda arbetssökande.

Regeringen hade redan före den aktuella granskningen beslutat om skärpta kontroller. Den 7 januari 2025 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att stärka kontrollen av både arbetssökande och leverantörer samt förbättra den systematiska uppföljningen av leverantörernas avvikelserapportering. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, hade året före bedömt att Arbetsförmedlingen inte fullgjorde sitt kontrolluppdrag för arbetssökande hos externa leverantörer. IAF konstaterade bland annat att avvikelserapporteringen inte följdes upp systematiskt och att vissa leverantörer inte rapporterade avvikelser enligt reglerna.

Arbetsförmedlingen genomförde 2 326 fysiska kontrollbesök hos leverantörer under 2025, jämfört med 1 354 under 2024. Antalet sanktionsbeslut ökade samtidigt från 982 till 1 707. Under 2025 beslutade myndigheten dessutom om viten på sammanlagt 21,1 miljoner kronor.

I april 2026 meddelade Arbetsförmedlingen att 57 avtal inom Rusta och matcha hos 37 leverantörer skulle hävas på grund av bristande resultat. Vid en tidigare resultatöversyn hade 94 avtal hävts, medan omkring 70 ytterligare avtal hade sagts upp av leverantörerna själva sedan september 2025.

Johan Britz uppgav i riksdagen den 26 november 2025 att regeringen redan hade minskat anslagen till matchningstjänster. Arbetsförmedlingen hade också fått i uppdrag att förstärka stödet till långtidsarbetslösa med egen personal, samtidigt som det tidigare målet om att öka antalet deltagare i matchningstjänster hade tagits bort.

Rusta och matcha har sin bakgrund i Januariavtalet från 2019 och var ett av Centerpartiets villkor för att släppa fram Stefan Löfven (S) som statsminister. Johan Britz riktar nu kritik mot Centerpartiet och beskriver reformen som ett privatiseringsexperiment som Liberalerna inte längre ser någon möjlighet att behålla. Han anser också att Centerpartiet inte har tagit problemen med hedersnormer inom systemet på tillräckligt stort allvar.

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist riktar i stället ansvar mot regeringen. Hon uppger att regeringen fick signaler om brister i systemet redan för två år sedan och anser att arbetsmarknadsministern inte har agerat tillräckligt på dessa uppgifter. Enligt Elisabeth Thand Ringqvist har Arbetsmarknadsdepartementet haft flera år på sig att korrigera problemen efter reformens införande.

Regeringens budgetproposition för 2026 visar att Rusta och matcha i genomsnitt hade omkring 52 100 pågående deltagarbeslut per månad under 2024. Av deltagarna var 31 procent i arbete 90 dagar efter avslutad tjänst, medan 5 procent hade gått vidare till reguljära studier.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har i en effektutvärdering bedömt att deltagare som anvisades till Rusta och matcha fick dyrare insatser än jämförelsegrupperna, utan några betydande förbättringar av löneinkomster eller varaktig sysselsättning i huvudsak. IFAU såg samtidigt något bättre resultat hos leverantörer som hade högre resultatbaserad ersättning och lägre grundersättning.

I en separat kartläggning konstaterade IFAU att omkring en tredjedel av deltagarna inte träffade sina handledare i den omfattning de hade rätt till. De organiserade aktiviteterna inom tjänsten uppgick i genomsnitt till omkring sex timmar per vecka.

Svenskt Näringsliv ifrågasatte i april 2026 IFAU:s tolkning genom en egen replikering. Organisationen uppgav att omkring 55 procent av dem som ursprungligen randomiserats till Rusta och matcha följde den tilldelade behandlingen och att 24 av 30 alternativa LATE-skattningar var positiva. IFAU har därefter vidhållit sin ursprungliga bedömning och avvisat att metodkritiken förändrar huvudslutsatsen.

Ayan Jamil, pressekreterare, beskriver situationen som ett misslyckande för Sverigedemokraterna och regeringen och anser att systemet måste bort för att arbetslösa ska få rätt stöd och vägar till arbete. Yusuf Aydin, arbetsmarknadspolitisk talesperson, bedömer att uppgifterna visar både på systembrister och en värderingsfråga. Han anser att Arbetsförmedlingen inte fungerar i sin nuvarande form och att skattefinansierade aktörer inte ska medverka till hedersförtryck eller till att kvinnor hålls borta från arbetsmarknaden.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett i huvudsak sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Eventuella hårda eller laddade ord som "misslyckande" eller "privatiseringsexperiment" förekommer i form av direkt återgivna påståenden och citat från politiker och källor, vilket är korrekt hanterat och påverkar inte oberoendet negativt. Journalisten drar inga egna slutsatser eller förstärker någon parts agerande. Rapporteringen undviker dramatiska uttryck och låter källorna stå för bedömningar eller kritik. Överlag är tonen neutral och texten saklig, med tydliga källhänvisningar och utan att styra läsarens känslor eller förstärka/ förminska någon aktör utifrån journalistens perspektiv.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
30%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänstersidan genom att betona brister och risker med ett privatiserat arbetsmarknadsprogram och lyfta fram en politikers ambition att kraftigt öka statens kontroll och ansvar. Fokus på problem med privata aktörer, skattefinansiering och hedersnormer samt kritik mot privatisering och fokus på förstärkt statligt skydd antyder en vänsterinriktad framing. Mittensperspektivet finns som avvägning i källurval och återgivna flera röster, men det är statens förstärkta roll och kritik mot privatisering som dominerar. Högerdimensionen är mycket liten och förekommer främst i form av Svenskt Näringslivs kritik men är marginell i texten.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att Rusta och matcha har omfattande problem med regelöverträdelser och brister i kontrollen, vilket gör privata aktörer och deras metoder problematiska. Johan Britz framstår som ansvarig och lösning, genom att vilja lägga ner programmet och återta statlig kontroll.

Språk och ton:
Artikeln använder faktabaserat språk utan att direkt värdera, men lyfter fram negativa exempel på privata aktörer som fuskar och underblåser hedersförtryck, vilket indirekt ger stöd åt ett starkare statligt ingripande.

Källbalans:
Mest utrymme ges till politikern Johan Britz (L), Arbetsförmedlingen och IFAU. Kritiska röster från Centerpartiet, Svenskt Näringsliv och SD ges plats, vilket ger flera perspektiv, men fokus ligger på statlig kritik mot privatisering och brister.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare perspektiv på eventuella framgångar med privata leverantörer eller långsiktiga effekter av statlig styrning. Ekonomiska perspektiv på statens kostnader eller mer konkreta användarröster från berörda arbetssökande saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.