Jobbcoacher lovade hjälpa män kontrollera sina fruar

AI-genererad illustration

Lokalt Syd

Jobbcoacher lovade hjälpa män kontrollera sina fruar

Av Peter KarlssonPublicerad: 2 sep 06:274 min

Privata leverantörer inom Arbetsförmedlingens Rusta och matcha har i dolda inspelningar gått med på önskemål från män som uppgett att de vill begränsa sina fruars deltagande i arbetsmarknadsinsatser. Vid kontakter med 72 kontor runt om i Sverige uppgav 33 att de var beredda att hjälpa till på olika sätt, bland annat genom att acceptera att kvinnan inte deltar i aktiviteter med män eller inte söker arbete.

I ett av samtalen, med en jobbcoach i Helsingborg, utgav sig en reporter för att vara make till en arbetssökande kvinna och uppgav att han ville att hon skulle stanna hemma och slippa söka jobb. Coachen svarade att han förstod situationen och skulle hjälpa mannen. Vid andra kontakter försökte reportern få besked om att kvinnans frånvaro inte skulle rapporteras till Arbetsförmedlingen, även om hon befann sig utomlands. En jobbcoach uppgav också att kvinnan kunde bli sittande hemma hela livet.

Rusta och matcha är en av Arbetsförmedlingens leverantörstjänster och omfattar privata aktörer som får ersättning för att stödja långtidsarbetslösa mot arbete eller studier. Riksrevisionen beskrev 2024 Rusta och matcha 2 som myndighetens vanligaste leverantörstjänst och konstaterade att ett statistiskt bedömningsstöd används för att avgöra vilka arbetssökande som tillhör målgruppen. Statskontoret uppgav samma år att 143 000 av de totalt 863 000 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen under 2022 hade deltagit i Rusta och matcha.

Arbetsförmedlingens villkor anger att deltagare ska ha ett individuellt möte med sin handledare minst var fjortonde dag och träffa leverantören fysiskt minst var fjärde vecka. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, konstaterade 2024 att omkring en tredjedel av de tillfrågade deltagarna inte hade möten med sina privata handledare i den omfattning de hade rätt till.

Kontrollen av leverantörernas rapportering har tidigare fått kritik. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, konstaterade 2024 att Arbetsförmedlingen inte systematiskt följde upp leverantörernas avvikelserapportering och att vissa leverantörer inte rapporterade avvikelser enligt reglerna. Enligt IAF medförde det risk för felaktiga utbetalningar både till arbetssökande och leverantörer. Redan 2021 hade IAF konstaterat att fristående aktörer ibland kontaktade arbetssökande innan en avvikelserapport skickades och att Arbetsförmedlingen då saknade systematisk kontroll av hur rapporteringen sköttes.

Arbetsförmedlingen uppgav i februari 2026 att myndigheten under 2025 hade hävt 94 leverantörsavtal inom Rusta och matcha efter en resultatöversyn. Leverantörer som bland annat inte uppfyllde resultatkraven granskades i den processen. Myndigheten meddelade också under 2026 att den planerar att använda inkomstuppgifter från Skatteverket för att verifiera resultat som avser övergång till arbete och samtidigt minska administrationen kring leverantörernas resultatredovisning.

Enligt Arbetsförmedlingens förfrågningsunderlag från mars 2025 består ersättningen till leverantörerna av både grundersättning och resultatersättning. Resultatersättningen är 20 300, 27 700 eller 38 000 kronor per deltagare beroende på hur långt från arbetsmarknaden personen bedöms stå.

IFAU:s effektutvärdering från 2024 visade att den då studerade versionen av Rusta och matcha kostade mer än de jämförelseinsatser som analyserades, men i huvudsak inte gav bättre resultat när det gällde löneinkomster eller varaktig sysselsättning. Riksrevisionen har samtidigt redovisat att cirka 30 procent av deltagarna hade gått vidare till arbete inom sex månader efter att insatsen inletts under den period som redovisades i Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2023. Omkring 6 procent hade gått vidare till utbildning.

Konkurrensverket uppgav i ett regeringsuppdrag 2025 att Arbetsförmedlingen avsåg att offentliggöra betyg på leverantörernas kvalitet inom Rusta och matcha för att synliggöra deras prestationer i valfrihetssystemet.

De företag vars representanter förekommer i de dolda inspelningarna har kontaktats. En majoritet har uppgett att de ser allvarligt på uttalandena, och flera har inlett interna utredningar. Vissa företag anser att slutsatserna av samtalen är felaktiga eller att ljudklippen saknar sitt sammanhang. Några av jobbcoacherna har uppgett att deras avsikt var att komma i kontakt med kvinnan och hjälpa henne.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson uppger att myndigheten kommer att följa upp uppgifterna. Hon säger att myndigheten inte nödvändigtvis kommer att kunna redovisa externt vilka kontroller som genomförs, eftersom kontrollarbetet enligt henne inte alltid fungerar bäst om de som granskas känner till metoderna. Maria Hemström Hemmingsson säger också att Arbetsförmedlingen inte ska acceptera sådana förhållanden och beskriver frågan som både en samhällsutmaning och en utmaning för det tillitsbaserade svenska systemet.

Totalt kontaktades 100 Rusta och matcha-kontor runt om i landet, där kontakterna genomfördes genom att personer utgav sig för att vara arbetssökande eller make till en arbetssökande kvinna. Uppgifterna publicerades den 2 september 2026.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att lägga till egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar. Den redovisar fakta, citerar myndigheter och andra källor på ett tydligt sätt, och återger hårda uttryck och allvarliga påståenden som tydligt tillskrivs olika källor eller personer. Journalisten avstår från att göra egna slutsatser eller att driva känslomässiga spår. Eventuella hårda ord eller allvarliga påståenden som förekommer är antingen återgivna från källor eller i form av citat, vilket inte påverkar poängen negativt. En mindre anledning till att poängen inte är 100 är att vissa formuleringar som "förstod situationen och skulle hjälpa mannen" eller "Arbetsförmedlingen inte ska acceptera sådana förhållanden" är återgivna från källor men skulle kunna tolkas som något värderande om de inte var så tydligt tillskrivna. Sammantaget uppfyller artikeln kraven för ett mycket oberoende och neutralt språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lyfter fram problem kopplade till privatisering och bristande statlig kontroll inom en arbetsmarknadsinsats och framställer det som ett allvarligt samhällsproblem med strukturella inslag av könsdiskriminering. Genom att fokusera på kritiska myndighetsrapporter, offentliga aktörers ansvar och social rättvisa, och genom att visa hur privata aktörer kan agera på ett sätt som undergräver jämlikhet och kvinnors rättigheter, gynnar artikeln främst en vänsterideologisk riktning som vill ha starkare stat och sociala skyddsnät samt kritiserar privatiseringar och ojämlika maktstrukturer.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en systematisk brist på kontroll och ansvar inom Arbetsförmedlingens privata leverantörer som möjliggör könsdiskriminerande beteenden. Männen framstår som ansvariga för att begränsa kvinnors arbetsmarknadsdeltagande, medan Arbetsförmedlingen och dess leverantörer framstår som problematiska och oförmögna att säkerställa rättvisa och jämlika villkor.

Språk och ton:
Språket beskriver allvarliga brister och systemfel, vilket förstärker bilden av ett problematiskt och otillräckligt system. Inga positiva övertoner för privata aktörer presenteras, och negativa beteenden kopplas tydligt till privatiseringen och bristande kontroll.

Källbalans:
Kritiska aktörer som Riksrevisionen, IFAU, IAF och Konkurrensverket ges stort utrymme, liksom Arbetsförmedlingens egen kritik och åtgärder. Privata leverantörers försvar eller förklaringar nämns, men artikeln saknar röster från de män som vill kontrollera sina fruar eller från feministiska organisationer som skulle kunna ge ytterligare perspektiv på könsdiskrimineringen.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en djupare analys av de bakomliggande samhällsstrukturer som möjliggör sådana maktrelationer och kvinnoförtryck samt hur staten kan stärka sina kontrollmekanismer och sociala skyddsnät. Andra möjliga lösningar och större fokus på kvinnors rättigheter och strukturell ojämlikhet skulle kunna förstärka ett vänsterperspektiv ytterligare.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.