Israel röstar om makten – Netanyahu riskerar regeringsskifte

AI-genererad illustration

Nyheter

Israel röstar om makten – Netanyahu riskerar regeringsskifte

Av Per Eriksson•Publicerad: 27 okt 05:44•6 min

Israels väljare går till valurnorna tisdagen den 27 oktober 2026 i ett parlamentsval där premiärminister Benjamin Netanyahu utmanas av en opposition ledd av den tidigare militärchefen Gadi Eisenkots parti Yashar. Opinionsundersökningarna visar små skillnader mellan de politiska blocken, samtidigt som krigen efter Hamasattacken mot Israel 2023 och regeringens hantering av säkerhetsfrågorna står i centrum för valrörelsen.

Vallokalerna öppnar klockan 07.00 och stänger klockan 22.00 lokal tid, enligt Reuters. Israeliska tv-kanaler väntas offentliggöra vallokalsundersökningar när röstningen avslutas. Rösträkningen beräknas bli färdig den 30 oktober, medan Israels centrala valkommission har fastställt den 4 november som datum för offentliggörandet av det officiella resultatet.

Det krävs minst 61 av Knessets 120 mandat för att få majoritet. En opinionsundersökning från Zman Yisrael gav både Netanyahus regeringsblock och oppositionens förändringsblock 51 mandat vardera. Andra mätningar har visat mindre förskjutningar mellan de politiska alternativen under valrörelsens sista dagar.

I den israeliska tidningen Maarivs sista opinionsundersökning fick oppositionspartierna tillsammans 54 mandat, jämfört med 48 för Netanyahus block. Undersökningen gav Gadi Eisenkots Yashar 21 mandat, Naftali Bennetts Beyahad 15 och Yisrael Beiteinu åtta, enligt uppgifter som redovisats av Jerusalem Post.

Den israeliska public service-kanalen KAN 11 redovisade inför valet en opinionsundersökning där Yashar fick 22 mandat, Likud 20 och Beyahad 14. Undersökningen gav de arabiska partierna sammanlagt 14 mandat och den gemensamma listan mellan Yoaz Hendels reservistparti och Yaron Zelekhas ekonomiska parti fyra mandat.

Netanyahus regeringsunderlag består av det högerkonservativa Likud och flera religiösa och nationalistiska partier. Där ingår de ultraortodoxa partierna Shas och Torahpartiet samt Judisk makt, även kallat Otzma Yehudit, som leds av säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Finansminister Bezalel Smotrich leder det högernationalistiska partiet Religiös sionism. Även det mindre extremkonservativa religiösa partiet Noam tillhör blocket.

Oppositionens förändringsblock omfattar fyra partier. Förutom Yashar ingår mittenpartiet Beyahad, som bildats genom en sammanslagning av Yair Lapids Yesh Atid och tidigare premiärminister Naftali Bennetts parti, Demokraterna, ett vänsterparti under Yair Golan och det sekulära högerpartiet Yisrael Beiteinu.

Utanför de två huvudblocken finns de arabiska partierna Gemensamma listan och Ra'am, som har valt att samarbeta. Deras mandat kan få en avgörande betydelse för vilken sida som kan samla parlamentariskt stöd efter valet.

Gadi Eisenkot, som tidigare varit Israels överbefälhavare, leder det nybildade mittenpartiet Yashar. Under valrörelsen har han riktat kritik mot Benjamin Netanyahu för regeringens agerande efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och de efterföljande krigen och konflikterna.

Vid ett kampanjmöte söndagen den 25 oktober anklagade Eisenkot premiärministern för att driva en politik präglad av fortsatt krigföring. Han beskrev också Netanyahu som maktfullkomlig och hävdade att regeringens politik har isolerat Israel internationellt. Eisenkot varnade för att landets samhällsutveckling riskerar att förändra Israel i grunden om den nuvarande politiska inriktningen fortsätter.

Hanteringen av attacken den 7 oktober har samtidigt lett till omfattande kritik mot regeringen. Krav har framförts på att tillsätta en statlig utredning av händelserna och myndigheternas agerande.

Yashar presenterade den 7 september sin kandidatlista med 40 namn inför valet. Efter Gadi Eisenkot placerades den tidigare chefen för Israels säkerhetstjänst Shin Bet, Yoram Cohen, på andra plats. Därefter följde den tidigare ministern Orit Farkash-Hacohen och utbildningsprofilen Adi Altschuler. Partiet presenterade Altschuler som sin kandidat till posten som utbildningsminster.

Under valrörelsens slutskede uppgav Eisenkot att Yashars viktigaste målsättning var att bli parlamentets största parti. Enligt den israeliska nyhetssajten Ynet bedömde han att ett tydligt övertag över Likud skulle stärka möjligheten att få uppdraget att bilda nästa regering.

Eisenkot träffade den 20 oktober Yisrael Beiteinus partiledare Avigdor Liberman för överläggningar inför valet. I ett gemensamt uttalande betonade de båda partierna vikten av ett högt valdeltagande. De uppmanade också oppositionens väljare att stödja partier som bedömdes kunna klara parlamentets valspärr.

Trots samarbetet finns betydande politiska skillnader mellan de fyra oppositionspartierna. Meningsskiljaktigheterna har även diskuterats offentligt under valrörelsen. Bland annat har frågan om en tvåstatslösning mellan Israel och en palestinsk stat fått en mindre framträdande plats.

Gadi Eisenkot motsätter sig uttryckligen bildandet av en palestinsk stat. Han har däremot lovat åtgärder mot det ökande våldet från israeliska bosättare på Västbanken. Oppositionspartierna driver även frågan om att avskaffa undantaget från obligatorisk militärtjänst för ultraortodoxa judar.

Vid ett kampanjmöte för Yashar deltog den 66-åriga juveleraren Yael Shkedi, som uttryckte starkt förtroende för Eisenkot. Hon beskrev honom som en stabil politisk ledare och framhöll för AFP att hon framför allt efterfrågar någon som kan ena israelerna under den rådande situationen.

Benjamin Netanyahu har under valkampanjens avslutande del betonat hot mot Israel, både från andra länder och inom det israeliska samhället. Hans politiska block har även fått offentligt stöd från USA:s president Donald Trump.

Opinionsmätningar under dagarna före valet har visat ett visst ökat stöd för det högerkonservativa och religiösa blocket. Hur detta påverkar mandatfördelningen är fortfarande oklart.

I ökenstaden Dimona i södra Israel, där Likud traditionellt har ett starkt väljarstöd, finns pensionären Ruti Ohana bland partiets anhängare. Hon flyttade till Israel från Nordafrika för mer än 60 år sedan och uppgav för Reuters att hon inte avser att överge Likud.

Benjamin Netanyahu har varit Israels premiärminister under sammanlagt omkring 19 av de senaste 30 åren, enligt den brittiska tidningen The Guardian. Netanyahu står samtidigt fortfarande inför rätta i ett korruptionsmål. Den rättsprocessen pågår separat från parlamentsvalet.

Det israeliska valsystemet bygger på proportionell representation med nationella partilistor. Väljarna röstar därmed på ett parti och inte på enskilda kandidater. Enligt den amerikanska organisationen Council on Foreign Relations används Bader–Ofer-metoden vid mandatfördelningen, ett system som infördes genom lagstiftning 1973.

För att ett parti ska kunna ta plats i knesset måste det få minst 3,25 procent av rösterna. Valspärren har varit en fråga i oppositionens diskussioner om hur rösterna ska fördelas mellan de olika partierna.

Israels centrala valkommission ansvarar för genomförandet av valet. Enligt Israel Democracy Institute är kommissionen ett självständigt organ som inte lyder under något regeringsdepartement. Ordföranden utses bland domarna i Israels högsta domstol.

Inför valet tog kommissionen emot partiernas slutliga kandidatlistor. Enligt den officiella tidsplanen skulle uppgifter om godkända listor offentliggöras den 18 oktober, följt av information om vallokalernas placering den 20 oktober.

När valresultatet står klart ska Israels president Isaac Herzog samråda med partiledarna för att avgöra vilken kandidat som har bäst förutsättningar att bilda regering. Enligt Reuters får den utsedda kandidaten upp till 42 dagar för att samla tillräckligt parlamentariskt stöd. Om försöket misslyckas kan uppdraget gå vidare till en annan kandidat.

Den centrala valkommissionens tidsplan anger den 18 november som sista dag för att överklaga det officiella valresultatet till Jerusalems distriktsdomstol.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar en mycket neutral och saklig språkstil. Den förlitar sig i stor utsträckning på källor och citerar eller återger uppgifter utan att journalisten själv lägger till värderande kommentarer. Källhänvisningar som 'enligt Reuters', 'uppgifter som redovisats av Jerusalem Post' och liknande används konsekvent, och följande meningar behåller samma perspektiv utan att journalisten själv lägger till tolkningar. Olika aktörer och uppgifter redovisas ur flera håll (regeringen, oppositionspartierna, arabiska partier, valkommissionen, olika medier), vilket ger en bred bild utan partiskhet i språkbruket. Dessutom övergår inte informationen till spekulation eller känslomässigt bildande språk; även när starka påståenden nämns (t.ex. kritik mot regeringen, hot mot Israel) återges som påståenden eller uttalanden från källor eller aktörer. Denna tydliga hänvisning och avsaknad av journalistiska värderingar gör texten mycket oberoende ur språklig synvinkel. Den enda marginella nyansen är att polarbetsresultat och politiska bedömningar ofta är källständigt rapporterade och inte sammanställda av journalisten själva.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
50%
30%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar mittenblockets roll som potentiella regeringsbildare (Yashar, Beyahad) och framhäver koalitionsbyggande och kompromiss som centrala teman, samtidigt som den beskriver högerns block som klart definierat men ofta kopplas ihop med säkerhetsfokus och motstånd mot tvåstatslösningar. Den vänsterfärgade röstlinjen får mindre utrymme i politiska visioner. Denna fördelning gör att den centrala, pragmatiska målgruppen gynnas mest av artikeln genom att framställa mittenspositionen som nyckeln till regeringsfrågan och stabilitet i situationen.

Rubrik och framing:
Artikeln skissar en politisk maktkamp där högerkonservativt block står mot ett mittorienterat förändringsblock, med fokus på koalitionsbyggande, säkerhetsfrågor och hur arabisk politik kan avgöra utgången.

Språk och ton:
Neutral framställning med betoning på säkerhet och politiskt spel mellan blocken; beskriver aktörer som högerkonservativa, mitten och vänster utan att skapa starka negativa eller positiva känslor kring enstaka spelare.

Källbalans:
Använder flera källor och opinionsmätningar samt uttalanden från nyckelaktörer (Eisenkot, Netanyahu, partiledare) och olika medier; betonar centrala aktörer och valrörelsens dynamik mellan blocken.

Utelämnanden och kontext:
Begränsad beskrivning av specifika politiska program utöver säkerhet och koalitionsdynamik; palestinska perspektiv och långsiktiga ekonomiska eller sociala frågor ges lite utrymme; saknas bredare internationell kontext utanför nämnda stödfrågor från USA.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.