Isar Aerospace når omloppsbana från Andøya

Isar Aerospace har för första gången placerat kundnyttolaster i omloppsbana efter en uppskjutning från Andøya i norra Norge. Uppdraget Onward and Upward startade klockan 22.12 på lördagen från bolagets uppskjutningsanläggning vid Andøya Space.

Enligt Isar Aerospace passerade Spectrum-raketen Max Q innan förstastegets motorer stängdes av och de två stegen separerades. Därefter tändes det andra steget, raketen passerade Kármánlinjen på 100 kilometers höjd och nyttolasterna separerades efter en cirkulariseringsbränning. EU-kommissionen beskriver flygningen som en kombinerad flyg- och kvalificeringskampanj där raketens kritiska system skulle verifieras under verkliga driftförhållanden. Det var samtidigt första gången Isar Aerospace flög med kundnyttolaster.

Tyska rymdmyndigheten vid DLR uppgav att lasten bestod av fem små satelliter och ett experiment från Tyskland, Norge, Österrike, Slovenien och Bulgarien. Utrustningen var avsedd för tester av ny teknik och komponenter för satelliter. En av nyttolasterna kom enligt Andøya Space från NTNU Orbit och var den första norskbyggda satelliten som skjutits upp från norsk mark.

Spectrum är enligt ESA 28 meter hög, två meter i diameter och utrustad med tio motorer. Tyska rymdmyndigheten vid DLR uppger att raketen i reguljär drift är konstruerad för att kunna transportera upp till 1 000 kilogram nyttolast till låg omloppsbana runt jorden.

Flygningen var Isar Aerospaces andra genomförda uppskjutningsförsök. Det första ägde rum i mars 2025 och slutade med att raketen störtade i havet. Under den andra flygkampanjen fanns även en planerad uppskjutning den 15 juni 2026, men den ställdes enligt Andøya Space in av Isar Aerospace.

Isar Aerospaces vd och medgrundare Daniel Metzler uppgav efter helgens flygning att bolaget på några år har nått resultat som den europeiska rymdindustrin tidigare behövt betydligt längre tid för att uppnå. Han beskrev också tillgången till uppskjutningar som en fortsatt flaskhals för den globala rymdindustrin och sade att bolaget nu erbjuder ett alternativ för både kommersiella och institutionella kunder.

Metzler uppgav vidare att bolaget ser flygningen som början på ett nytt skede för europeisk tillgång till rymden och att fokus nu ligger på att öka produktionen av bärraketer och leverera på företagets orderbok. Isar Aerospace uppger att Spectrum-raketerna med flygnummer 3–7 redan är under produktion. Bolagets nya produktionsanläggning på 40 000 kvadratmeter är enligt företaget avsedd att på sikt kunna tillverka upp till 40 bärraketer per år.

Andøya Space ansvarade enligt bolaget för infrastrukturen, de operativa tjänsterna och den övergripande säkerheten under uppskjutningen, medan Isar Aerospace ansvarade för Spectrum-raketen och själva uppdraget. Andøya Spaces vd Ketil Olsen uppgav att rymdbasen utvecklas med målet att inom de närmaste åren kunna hantera upp till 30 satellituppskjutningar årligen.

Norges närings- och fiskeridepartement har genom näringsminister Cecilie Myrseth uppgett att landet vill bygga upp uppskjutningskapacitet på Andøya och samtidigt stärka sin lägesuppfattning i Arktis. EU-kommissionen uppger också att Isar Aerospace 2022 tilldelades EIC Horizon Prize for Low Cost Space Launch tillsammans med 10 miljoner euro i finansiering för arbetet med europeisk och kostnadseffektiv tillgång till rymden.

Det svenska rymdbolaget SSC hade under lång tid haft ambitionen att den första satelliten från kontinentala Europa skulle skjutas upp från Esrange. Efter flygningen från Andøya har Isar Aerospace i stället genomfört en satellitbärande uppskjutning från den nordnorska basen och nått omloppsbana.