Iranska ledare angriper Trump efter Republikanernas valförlust

Iranska företrädare riktar kritik mot USA:s president Donald Trump efter Republikanernas omfattande nederlag i mellanårsvalet. Demokraterna har tagit kontroll över båda kamrarna i kongressen, samtidigt som Irans ledning beskriver valresultatet som ett uttryck för amerikanernas motstånd mot kriget mellan länderna.

Enligt nyhetsbyrån Reuters hade Demokraterna den 4 november säkrat minst 54 mandat i senaten, medan Republikanerna hade 44. Demokraterna hade samtidigt tagit över minst 30 republikanska mandat i representanthuset. Den amerikanska tv-kanalen ABC News redovisade att Demokraterna hade erövrat sju republikanska senatsmandat och att två mandat fortfarande inte var avgjorda.

USA:s vicepresident JD Vance har pekat på det impopulära kriget mot Iran som den främsta förklaringen till Republikanernas valnederlag. President Donald Trump har också gett uttryck för en liknande bedömning. Flera experter bedömer att Trump därför kan vilja avsluta kriget inom kort.

Mohammad Bagher Ghalibaf, talman i Irans parlament och landets chefsförhandlare, har kommenterat valresultatet på plattformen X. Han framhåller att de amerikanska väljarna har tagit avstånd från kriget och att den iranska regimen stöder detta ställningstagande.

Ghalibaf riktar också en varning till Trumpadministrationen. Enligt honom riskerar USA att möta allvarliga följder om administrationen inte tar hänsyn till väljarnas krav på en förändrad politik.

Irans biträdande talman Ali Nikzad framförde den 4 november ytterligare kritik inför det iranska parlamentet. Nikzad hävdade att Republikanernas nederlag även visade att USA:s ekonomiska sanktioner och andra påtryckningar mot Iran inte hade uppnått sina avsedda mål.

Parlamentsledamoten Meisam Zohurian har på liknande sätt kommenterat valresultatet. Enligt Zohurian handlar de iranska reaktionerna inte om huruvida Demokraterna eller Republikanerna segrat, utan om hans uppfattning att Iran har bidragit till Donald Trumps politiska nederlag.

Samtidigt har Irans högste ledare, ayatolla Mojtaba Khamenei, uttryckt tvivel om att maktförskjutningen i den amerikanska kongressen kommer att förändra USA:s hållning gentemot Iran.

I ett inlägg på sociala medier avvisar Khamenei föreställningen att amerikansk politik skulle bli mindre fientlig genom eftergifter från iransk sida. Han anser att förhoppningar om en sådan förändring bygger på en felaktig bedömning av USA:s agerande.

De politiska uttalandena kommer samtidigt som diplomatiska kontakter mellan länderna fortsätter. Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelade den 1 november att förhandlingarna genom Qatar ännu inte hade lett till någon överenskommelse. Araghchi uppgav att möjligheten att nå ett diplomatiskt genombrott var beroende av USA:s svar på de iranska förslagen.

Den 2 november meddelade Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei att landets biträdande utrikesminister Kazem Gharibabadi hade besökt Doha. Besöket syftade till att underlätta fortsatta kontakter med Qatar, som fungerar som medlare mellan Iran och USA.

Baghaei uppgav samma dag att Iran inte kommer att öppna Hormuzsundet förrän USA har avslutat sin marina blockad och tillmötesgått Teherans krav. Han meddelade även att Irans tidigare förslag med sju steg hade omarbetats så att det skulle kunna genomföras inom två dagar.

Donald Trump bekräftade i en intervju med Financial Times den 3 november att indirekta förhandlingar fortfarande pågick om Irans lager av anrikat uran. Presidenten uppgav att USA hade militär beredskap men att ytterligare ett amerikanskt angrepp inte nödvändigtvis behövde bli aktuellt.

Parallellt med reaktionerna på det amerikanska valet genomfördes omfattande demonstrationer i Irans huvudstad Teheran. Tusentals personer deltog i manifestationer till minne av ockupationen av USA:s ambassad den 4 november 1979.

Under demonstrationerna förekom slagord riktade mot USA och Israel. Deltagare brände amerikanska och israeliska flaggor samt bar karikatyrbilder av Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Ockupationen av den amerikanska ambassaden 1979 resulterade i att 52 amerikanska medborgare hölls som gisslan under 444 dagar. Händelsen bidrog till att de diplomatiska förbindelserna mellan USA och Iran bröts.

Teherans borgmästare Alireza Zakani höll ett tal inför demonstranterna där han kritiserade både den amerikanska och den israeliska regeringen. Zakani beskrev USA:s och Israels motgångar i den senaste tidens händelser och val som ett resultat av det iranska folkets motståndskraft.

Medan flera iranska politiker framställer Republikanernas valförlust som ett nederlag för Donald Trumps politik mot Iran, har landets högste ledare Mojtaba Khamenei alltså uttryckt tvivel om att resultatet kommer att medföra någon större förändring i relationen mellan länderna.