Irankriget ökar valoron bland Trumps republikaner

Oro sprider sig i Vita huset och bland republikaner för att kriget i Iran ska skada Donald Trump och partiet inför mellanårsvalet i november. Amerikanska soldaters död, kraftigt stigande energipriser och de växande militärutgifterna pekas ut som politiska risker. Republikanen Carlos Curbelo uppgav för Politico att kriget har lagt sig som ett ihållande mörkt moln över den nationella stämningen, vilket kan försvaga stödet för det styrande partiet och mobilisera oppositionens väljare.

USA:s försvarsdepartement har uppgett att 18 amerikanska militärer har dödats och fler än 450 skadats sedan kriget inleddes, enligt Reuters. Den 22 juli deltog Donald Trump i mottagandet av stupade soldaters kvarlevor på Dover Air Force Base i Delaware, enligt Vita huset. Försvarsdepartementet identifierade fyra av de döda som First Lieutenant Tyler James Feehan, Sergeant Angel S. Rampersad, Private Isabella Gonzales och Sergeant Michael Emmanuel Swinton.

James Jeffrey, tidigare amerikansk ambassadör och verksam i Mellanöstern under Donald Trumps första mandatperiod, uppgav för Politico att dödsfallen har skapat stor oro och underströk att USA befinner sig i ett verkligt krig. En källa med nära band till Vita huset beskrev situationen för Politico som ett träsk, medan en annan källa med insyn uppgav att presidentens begränsade tålamod nu får konsekvenser. Bedömare inom administrationens närhet anser att soldaternas död ökar pressen på Donald Trump att svara militärt.

Donald Trump hotade under måndagen Iran med kraftiga vedergällningar för varje amerikansk soldat som dödas. Samtidigt fortsatte USA:s offensiv. USA:s centralkommando meddelade att den nionde natten i följd med amerikanska flyganfall avslutades den 19 juli. Angreppen riktades enligt centralkommandot mot bland annat ledningscentraler, luftförsvar, kustövervakning, robot- och drönaranläggningar samt kommunikationsnätverk.

Försvarsminister Pete Hegseth uppgav inför senaten under tisdagskvällen att kriget redan hade kostat mer än 300 miljarder kronor, enligt Sky News. Försvarsdepartementet begär dessutom motsvarande omkring 700 miljarder kronor för att fortsätta insatsen. Senator Patty Murray uppgav att Donald Trumps kompletterande finansieringsbegäran totalt uppgick till 87,6 miljarder dollar, utöver administrationens föreslagna försvarsbudget på 1,5 biljoner dollar för budgetåret 2027. Senator Jack Reed uppgav att 67,1 miljarder dollar i tilläggsbegäran var avsedda för kriget i Iran.

Ledamoten Scott Peters uppgav att representanthusets budgetförslag omfattade 95 miljarder dollar. Av beloppet var 73 miljarder avsedda för Iran-kriget och försvarsdepartementet, medan 12 miljarder gällde jordbruksstöd och 10 miljarder delstatsbidrag kopplade till vallagstiftning.

Republikaner i Vita huset uppges särskilt oroa sig för hur konflikten påverkar väljarnas privatekonomi. Oljepriset nådde i början av veckan nästan 90 dollar per fat. Curt Mills, vd för tidskriften American Conservative, uppgav för Politico att ett oljepris över 90 dollar per fat historiskt har varit en allvarlig risk för det parti som innehar presidentmakten.

USA:s energimyndighet EIA beräknade att det genomsnittliga bensinpriset skulle ligga på 3,80 dollar per gallon under tredje kvartalet 2026, efter ett genomsnitt på mer än 4,20 dollar under årets andra kvartal. Pew Research Center redovisade att 69 procent av amerikanerna oroade sig för högre bensinpriser till följd av kriget. Andelen var 59 procent bland republikaner och 79 procent bland demokrater.

Opinionsmätningar visar även ett utbrett missnöje med själva krigsbeslutet. Pew Research Center redovisade i maj att 59 procent av amerikanerna ansåg att beslutet att använda militärt våld mot Iran var fel, medan 38 procent ansåg att det var rätt. I april ansåg 51 procent att den militära insatsen gick ganska eller mycket dåligt, jämfört med 45 procent i mars.

Medlare har samtidigt föreslagit en tio dagar lång vapenvila för att återuppta förhandlingarna mellan USA och Iran, enligt Reuters. Tanken är att pausen ska användas för att försöka återuppliva det tillfälliga avtal som parterna nådde månaden innan. Interimsavtalet skulle skapa ett 60 dagar långt förhandlingsfönster, men indirekta samtal i Qatar avslutades utan tydliga framsteg.

Världsbankens chefsekonom Indermit Gill uppgav att en fortsatt upptrappning i Mellanöstern skulle kunna sänka den globala tillväxten till 1,3 procent under 2026 genom störningar i energi- och råvaruflöden. I Vita huset kvarstår samtidigt oron för Donald Trumps möjlighet att snabbt avsluta kriget och för hur konflikten kan påverka republikanernas ställning i mellanårsvalet.