Irankännare lever kvar under skydd

Illustration

Nyheter

Irankännare lever kvar under skydd

Av RedaktionenPublicerad: 7 juni 16:175 min

Akademikern och Irankännaren Arvin Khoshnood lever fortfarande på skyddad ort efter mordförsöket mot honom i september förra året. Han uppger att han och familjen tvingats anpassa hela sin vardag till omfattande säkerhetsåtgärder och att kontakten med vänner och släktingar är starkt begränsad.

Mordförsöket inleddes när en 17-årig pojke, beväpnad med kniv, kom till familjens bostad med uppdrag att döda honom. Enligt Arvin Khoshnood stängde hans fru snabbt dörren efter att ha öppnat, varefter paret kontaktade larmcentralen.

Flera år före händelsen hade Säkerhetspolisen uppmanat honom att vara extra uppmärksam på sin omgivning eftersom han varit aktiv i frågor som rör Iran, säger han.

I maj dömdes flera tonåringar för inblandning i mordförsöket. Trots domarna lever familjen fortfarande med skyddsåtgärder och Arvin Khoshnood säger att situationen kan bestå under flera år. Han beskriver att spontana aktiviteter inte längre är möjliga och att det tidigare sociala livet har förändrats i grunden.

Enligt uppgifter identifierades uppdragsgivaren bakom aliaset Tartarus inte under rättegången. Senare har polisen enligt källuppgifter kunnat koppla namnet till den internationellt efterlyste gängmannen Dante Peykar, som tros befinna sig i Iran.

Arvin Khoshnood säger att han är övertygad om att den iranska regimen ligger bakom planerna på att mörda honom. Han deltog nyligen i ett seminarium i riksdagen som behandlade den iranska regimens misstänkta attentat mot exiliranier.

Enligt Arvin Khoshnood kommer hotbilden att finnas kvar så länge den nuvarande regimen i Iran består. Han uppger samtidigt att han inte tänker låta sig tystas av rädsla och att han avser att fortsätta sitt engagemang för ett demokratiskt styre i Iran.

Under polisens utredning framkom också att de misstänkta gärningspersonerna diskuterade möjligheten att genomföra ytterligare attentatsförsök om det första uppdraget misslyckades. Arvin Khoshnood säger att han och familjen därför har förberett sig mentalt på att nya försök kan ske. Han uppger även att han har upprättat ett testamente med nedskrivna önskemål.

Han efterlyser samtidigt fler åtgärder från Sveriges regering riktade mot den iranska regimen. Enligt Arvin Khoshnood handlar det bland annat om diplomatiska och ekonomiska insatser, stängning av institutioner som enligt honom används av regimen samt ökat stöd till den iranska oppositionen.

Samtidigt uttrycker han uppskattning för arbetet som utförts av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Han säger att myndigheterna gjort ett betydande arbete men att ytterligare resurser skulle kunna öka effektiviteten.

Under senare år har flera fall uppmärksammats där gängkriminella misstänks ha åtagit sig uppdrag att utföra mord åt den iranska regimen, både i Sverige och i andra länder. Nyligen greps enligt brittiska medier en norsk ungdom i England, misstänkt för att ha planerat ett morduppdrag kopplat till Iran.

Säkerhetspolisen har i flera rapporter varnat för den iranska regimens verksamhet i Sverige. Myndigheten skriver att regimen bland annat bedriver underrättelseinhämtning och kartläggning av oppositionella samt tidigare har planerat och genomfört våldsdåd i Sverige genom ombud. Säkerhetspolisen uppger också att det finns en hotbild mot iranska oppositionella grupper och personer som befinner sig i Sverige.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är övervägande sakligt och neutralt skriven med en tydlig uppdelning mellan journalisternas återgivning och källornas uttalanden, ofta specificerade med källhänvisningar som ”enligt”, ”säger” och liknande. De laddade eller starkt värderande uttryck som förekommer är till största del tillskrivna källor (exempelvis Arvin Khoshnood, Säkerhetspolisen, brittiska medier) och inte journalisten själv, vilket inte sänker poängen. Texten undviker spekulationer, egna slutsatser eller känslomässiga förstärkningar från journalistens sida, och journalistens språk är neutralt och sakligt. Det finns inga uttryck där journalisten förstärker, förminskar eller i övrigt färgar händelser eller aktörer, ej heller egna bedömningar eller spekulationer. En viss direkt återgivning av källa med ord som ”uppger” eller ”säger” används i flera stycken, vilket är korrekt enligt instruktionerna. Därför ges en hög poäng, men inte 100 eftersom vissa formuleringar är lite mer levande berättade men fortfarande neutrala. Sammanfattningsvis en mycket oberoende och neutral text.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på en konkret säkerhets- och rättsproblematik utan att driva ideologiska krav på statens roll eller marknaden. Den framhäver myndigheters insatser och behovet av diplomatiska och rättsliga åtgärder, vilket är typiskt för en pragmatisk, institutionell mittposition. Varken vänster- eller högerradikala teman som omfördelning, sociala skyddsnät eller strikt kontroll och ansvar individnära diskuteras i artikeln.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skildrar en hotfull situation där en individ utsätts för brott från en främmande regim. Offret framställs som en modig och aktiv oppositionsfigur vilket antyder hot från utländsk regim. Lösningar kopplas till myndigheters skydd och stärkta åtgärder mot regimen.

Språk och ton:
Formellt och sakligt med faktabaserad ton. Positivt språk används kring myndigheter och deras arbete, medan den iranska regimen framstår som hotfull och negativ kraft.

Källbalans:
Primär röst ges åt Arvin Khoshnood, en akademiker och offer för brott, tillsammans med myndigheter som Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Motparten, dvs. den iranska regimen, framträder endast som påstådd gärningspart utan egen röst.

Utelämnanden och kontext:
Perspektiv från iranska regimen eller andra som kan nyansera konflikten saknas. Ekonomiska eller migrationspolitiska vinklar är frånvarande, liksom diskussion om svenska regeringens möjliga begränsningar. Kontext om Sveriges utrikespolitik eller integritetsskydd skulle kunna ge en mer heltäckande bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.