Iran planerade regional upptrappning under vapenvilan

Iran använde den tillfälliga vapenvilan med USA i våras till att förbereda en bredare regional konflikt. Två högt uppsatta iranska tjänstemän uppgav att landets generaler höll digitala möten med befälhavare för Hizbollah, Huthirörelsen och irakiska shiamiliser. Grupperna skulle vara redo att utvidga striderna om USA trappade upp sina angrepp.

De Iranstödda grupperna ingår i det nätverk som Iran benämner Motståndets axel. Under de senaste veckorna har Huthirörelsen attackerat saudiska oljeanläggningar och fartyg i Röda havet med drönare och robotar. Gruppen har även försökt upprätthålla en blockad mot saudisk sjöfart.

Huthirörelsens militärtalesperson Yahya Saree meddelade den 20 juli att blockaden skulle stoppa saudiska fartyg från att passera Bab al-Mandab. Farleden används för omkring 12 procent av världshandeln. Huthirörelsen angav Saudiarabiens blockad av Jemen och ett angrepp mot Sanaa internationella flygplats som skäl för åtgärden.

Saudiarabiens utrikesdepartement fördömde blockaden och uppgav att fler än 300 fartyg med bland annat livsmedel, bränsle och andra varor hade anlöpt jemenitiska hamnar. Sjöfartsanalysföretaget Lloyd’s List konstaterade genom fartygsspårning att minst sju fartyg hade vänt sedan Huthirörelsen började försöka genomdriva blockaden.

Ett amerikanskt gasfartyg började brinna efter en drönarattack när det låg i en egyptisk hamn. Iran avvisade anklagelser om ansvar. Missilattacker har även riktats mot Jordanien och Bahrain. Saudiarabien har pekat ut irakiska miliser som ansvariga för angreppen mot kungadömet i stället för att direkt anklaga Iran.

USA:s regering uppgav att iranska beslutsfattare instruerat Huthirörelsen att förbereda en stängning av Bab al-Mandab om USA angrep Irans elförsörjning. Enligt USA:s regering har Iran samtidigt försett gruppen med vapen, finansiering och utbildning.

USA:s centralkommando meddelade att amerikanska och saudiska styrkor den 28 juli genomförde gemensamma angrepp mot Iranstödda mål i Irak. Dagen därpå angrep USA mål tillhörande Irans revolutionsgarde efter försök till iranska attacker.

De iranska tjänstemännen uppgav att strategin är att göra konflikten så kostsam som möjligt för USA:s president Donald Trump. Analytiker bedömer samtidigt att Hizbollah, Huthirörelsen och de irakiska shiamiliserna inte enbart agerar på order från Teheran. Grupperna har olika motiv men betraktar alla USA och Israel som motståndare.

Iran uppges vilja undvika direkta sammanstötningar med amerikanska eller israeliska styrkor eftersom sådana angrepp kan utlösa omfattande amerikanska vedergällningar mot iranskt territorium. Mellanösternexperten Afshon Ostovar bedömer att Iran försöker utnyttja grannländernas utsatta läge för att pressa bland annat Saudiarabien till eftergifter.

En annan del av strategin uppges vara att begränsa oljeexporten från regionen. Före kriget transporterades omkring 20 procent av världens oljeförsörjning genom Hormuzsundet. Internationella energiorganet beräknade att flödet därefter föll från cirka 20 miljoner fat per dag till en mycket låg nivå. Gulfstaternas sammanlagda oljeproduktion minskade enligt organisationen med minst 10 miljoner fat per dag.

Internationella energiorganet uppgav även att störningarna i Hormuzsundet minskade exporten av flytande naturgas från Qatar och Förenade arabemiraten med mer än 300 miljoner kubikmeter per dag. Det motsvarar över två miljarder kubikmeter i veckan.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi och Omans utrikesminister diskuterade den 11 juli arrangemang för säker fartygspassage genom Hormuzsundet. USA krävde samtidigt ett offentligt iranskt åtagande om fri och säker transit.

Irans utrikesdepartement meddelade den 3 augusti att samtal pågår med Oman om tillfällig säker passage för fartyg. Departementet uppgav samtidigt att sundet inte kan öppnas helt så länge USA:s militära insatser fortsätter.

Donald Trump uppgav att ett eventuellt avtal ska omfatta både en återöppning av Hormuzsundet och begränsningar av Irans kärnenergiprogram. Irans regering förnekade däremot att några direkta förhandlingar hade planerats.

USA och Israel hade under den gångna helgen planerat omfattande attacker mot Iran. Donald Trump stoppade angreppen i sista stund och hänvisade till planerade samtal om ett nytt avtal. Han uppgav även att synpunkter från Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten vägde tungt i beslutet. Enligt Donald Trump varnade Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman för följderna för regional infrastruktur och energimarknader.

Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei uppgav på måndagen att inga samtal med USA pågick. Någon stabil vapenvila råder inte, men striderna har tillfälligt avstannat.