Iran hotar med omfattande vedergällning vid nya amerikanska attacker

Iran varnar för omfattande militära motåtgärder om USA och Israel genomför nya angrepp mot landet. Iranska företrädare har pekat ut oljeanläggningar, digital infrastruktur och mål i flera länder som möjliga delar av en framtida vedergällning. Samtidigt har USA och Israel tagit fram militära planer för en förnyad konflikt.

Irans säkerhetschef Mohsen Rezaei har i iranska medier beskrivit förberedelser för attacker mot oljeanläggningar i sju länder i regionen. Han har även framhållit att datacenter, undervattenskablar och anläggningar kopplade till artificiell intelligens kan angripas. Rezaei har förklarat att Iran planerar mer omfattande militära insatser om striderna återupptas.

Yadollah Javani, politisk ställföreträdande chef inom Irans revolutionsgarde, har särskilt pekat ut undervattenskablar som transporterar internettrafik genom Hormuzsundet som möjliga mål. Han har samtidigt krävt att amerikanska militära styrkor lämnar regionen.

Mehdi Mohammadi, säkerhetsrådgivare till Mohammad Ghalibaf, som ledde Irans förhandlingar med USA, bedömer att USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i huvudsak har kommit överens om ett nytt militärt angrepp.

Mohammadi har beskrivit ytterligare ett krig som ett existentiellt hot mot Iran. Han har framhållit att landets militära strategi vid en tredje konflikt inom två år inte kommer att omfattas av tidigare begränsningar. Han har också varnat för att striderna kan bli mer långvariga och omfatta ett större geografiskt område än vad motståndarna räknar med.

Den 21 oktober skrev Mehdi Mohammadi på Telegram att Israels militära förberedelser hade intensifierats. Han pekade på tre centrala utmaningar för den israeliska militären: att samla tillräckliga underrättelser, kunna angripa utvalda mål och kontrollera både tidpunkten för en operation och dess följder.

USA och Israel har samtidigt fortsatt arbetet med möjliga anfall mot Iran. Militära övningar med bland annat stridsflyg har genomförts över Irak. Två israeliska källor med insyn i planeringen har också lämnat uppgifter om förberedelser för nya militära insatser.

Den 19 oktober träffade USA:s försvarsminister Pete Hegseth Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på flygbasen Ovda i södra Israel. Netanyahus talesperson Doron Spielman har bekräftat mötet och meddelat att samtalen behandlade regionala säkerhetshot samt militärt samarbete kring försvarsoperationer och offensiva insatser.

På Ovda finns amerikanska stridsflygplan och lufttankningsflygplan stationerade. Israels försvarsminister Israel Katz deltog också i mötet. Däremot närvarade varken Israels försvarschef Eyal Zamir eller chefen för underrättelsetjänsten Mossad, Roman Gofman.

Något amerikanskt angrepp före mellanårsvalet den 3 november är dock inte aktuellt, enligt Vita huset. Talespersonen Anna Kelly har bekräftat att USA inte kommer att genomföra militära attacker mot Iran innan valet. Donald Trump vill undvika ytterligare störningar på oljemarknaden under den återstående valrörelsen.

Redan den 8 oktober meddelade Donald Trump att samtal med Iran pågick och att han inte planerade några nya militära angrepp före mellanårsvalet. Han betonade samtidigt att den amerikanska blockaden skulle fortsätta och att Iran inte skulle tillåtas utveckla kärnvapen.

USA:s försvarsdepartement klargjorde samma dag att dess uppgift är att förbereda militära handlingsalternativ för presidenten. Uttalandet kom efter uppgifter om att Vita huset hade efterfrågat möjliga anfallsplaner. Departementet bekräftade däremot inte att något beslut om en ny attack hade fattats.

Spekulationerna om ett möjligt angrepp inom några veckor påverkade oljehandeln under torsdagen. Priset på Brentolja steg med fyra procent och nådde 113 dollar per fat.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelade den 22 oktober att landet är förberett för både diplomatiska förhandlingar och ytterligare väpnade strider. Han framhöll att Iran räknar med möjligheten att USA och Israel återupptar sina militära attacker.

Under indirekta kontakter via Pakistan har iranska företrädare samtidigt presenterat ett förslag om att avsluta blockaden av Hormuzsundet inom sju dagar och inleda förhandlingar om Irans kärntekniska program. Förslaget är villkorat av att USA först uppfyller iranska krav, däribland lättnader i de ekonomiska sanktionerna.

USA:s tidigare biträdande försvarsansvariga för Mellanösternfrågor Dana Stroul har konstaterat att amerikanska militära insatser, sanktioner och sjöblockaden hittills inte har fått Iran att återgå till meningsfulla förhandlingar. Stroul har även ifrågasatt om ytterligare krigföring skulle förändra det strategiska läget.