Intresset för folkdräkter ökar i Sverige

Försäljningen av folkdräkter fortsätter att öka i Sverige och både priser och efterfrågan stiger. Under årets fyra första månader ökade antalet sålda objekt med ordet folkdräkt i beskrivningen på Tradera med 21 procent jämfört med samma period året innan. Genomsnittspriset steg samtidigt med 40 procent. Enligt Traderas statistik har försäljningen ökat kontinuerligt sedan 2020, med en särskilt tydlig uppgång under fjolåret. Den dyraste kompletta folkdräkten som sålts hittills i år är en Leksandsdräkt för herrar som såldes för 67 500 kronor.

Även hos Auctionet märks utvecklingen. Där har sökningarna efter folkdräkter ökat med drygt 150 procent det senaste året. Sedan 2021 har slutpriserna stigit med mer än 25 procent och antalet sålda folkdräkter har ökat med drygt 47 procent. De mest efterfrågade dräkterna kommer från Dalarna, Norrbotten, Västerbotten, Blekinge och Östergötland. Tre av fyra köpare på Tradera är kvinnor och den största åldersgruppen är personer mellan 51 och 60 år. Under 2023 låg genomsnittspriset för objekt märkta med ordet folkdräkt på 434 kronor, vilket var 22 procent högre än två år tidigare.

Den 24-åriga Matilda Nivert Öström hör till dem som gärna använder folkdräkt. Hon äger flera kompletta dräkter och olika dräktdelar och söker gärna plagg från områden som hon har familjeanknytning till. Nyligen fick hon tag på en komplett dräkt från Ragunda i Jämtland, där hennes mormor har sina rötter. Enligt Matilda Nivert Öström ger dräkterna både en historisk förståelse för en plats och en känsla för hur människor levde där. Själv använder hon helst sin Medelpadsdräkt, som hon också bar vid sin gammelmormors begravning tillsammans med en skjorta som gammelmormodern hade sytt.

Folkdräkter har traditionellt varit kläder som användes av allmogen i det tidiga bondesamhället för att visa geografisk hemvist och social ställning. Nordiska museet beskriver folkdräkter som plagg med tydlig lokal särprägel som utvecklats under lång tid inom ett visst område. De äldsta svenska folkdräkterna har rötter i 1600-talet, men nya dräkter fortsätter att skapas. Ett exempel är Bäckadräkten, som 2022 blev Sveriges första könsneutrala folkdräkt. Dräkten skapades av artisten Fredy Clue och konstnären Ida Björs tillsammans med en fokusgrupp av unga queer-personer från svensk folkkultur.

Lina Odell, som 2021 blev den första personen i Sverige att ta gesällbrev i dräktsömnad, ser inte utvecklingen som oväntad. Enligt Hemslöjden är ett gesällbrev ett bevis på omfattande yrkesskicklighet och hantverkskunnande. Lina Odell är utbildad inom modern sömnad, mönsterkonstruktion, folklig sömnad och skrädderi. Hon arbetar som textillärare vid Blekinge folkhögskola och driver företaget KRUSA. Hon uppger att intresset för långsamt hantverk har ökat i ett samhälle där mycket sker i högt tempo och att fler, särskilt yngre personer, vill lära sig dräktsömnad genom de kurser hon håller.

Enligt Lina Odell spelar även Norge en roll för det växande intresset. Där finns fler än 450 olika bunader, som används vid särskilda högtider och ceremonier och är knutna till olika geografiska områden. Hon beskriver hur norska ungdomar visar upp bunader i sociala medier och att det får genomslag även utanför Norge. Matilda Nivert Öström delar bilden och menar att folkdräkternas ökade popularitet också hänger samman med en vilja att känna samhörighet med och stolthet över den plats man kommer från.

Ett annat exempel på nyare dräkttraditioner är Sverigedräkten. Den skapades 1902 som festdräkt av Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen, som grundades av Märta Jörgensen i Falun samma år. Dräkten fick dock sitt bredare genomslag först under 1980-talet.