Intern polisanalys avråder från GVI-metoden

En ny intern analys från Polisområde Östergötland avråder från att införa Group Violence Intervention, GVI, som ligger till grund för satsningen Sluta skjut. Analysen har tagits fram efter att kommunpoliser efterfrågat en kritisk granskning av forskningsunderlaget och experters bedömningar. Slutsatsen är att metoden inte bör införas eftersom de svenska utvärderingarna enligt analysen inte uppfyller rimliga evidenskrav för operativ spridning.

I analysen anges att GVI inte har visats fungera i en svensk kontext och att skillnaderna mellan det svenska och amerikanska rättssystemet utgör ett betydande hinder. Där framhålls också att juridiska skillnader mellan länderna inte behandlas tillräckligt i tidigare utvärderingar eller i Brottsförebyggande rådets slutredovisning till regeringen. Professor emeritus i polisforskning Johannes Knutsson, som används som referens i analysen, delar den bedömningen och uppger att den typ av kraftfulla straffhot som används i USA inte kan åstadkommas på motsvarande sätt i Sverige. Han ifrågasätter dessutom om metoden har visat resultat här och beskriver situationen som ett myndighetshaveri.

GVI bygger enligt Brottsförebyggande rådet på fokuserad avskräckning där polis, kommun, Kriminalvården och lokalsamhället gemensamt riktar ett tydligt budskap till våldsdrivande grupper samtidigt som stöd erbjuds till personer som vill lämna kriminalitet. Polismyndigheten beskriver att målen är att minska dödligt och grovt våld i kriminella miljöer, öka tryggheten och minska samhällets resursbehov för att hantera grovt våld. Hösten 2021 gav regeringen Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag att sprida metoden genom ett nationellt stödteam, och den 1 februari 2024 fick myndigheterna ett nytt regeringsuppdrag att fortsätta stödja etablerade GVI-satsningar och följa upp resultaten. I sin slutredovisning uppgav Brottsförebyggande rådet att GVI hade etablerats i Malmö, Göteborg, Örebro, Huddinge, Uppsala samt Järfälla och Upplands-Bro.

Den interna analysen riktar också kritik mot att Brottsförebyggande rådets slutredovisning inte återger flera problematiska erfarenheter från processutvärderingar. Bland annat hänvisas till poliser som beskrivit osäkerhet kring vilka sanktioner som faktiskt kan användas inom det svenska rättssystemet och som ifrågasatt om metoden kan få samma effekt som i USA. Enligt analysen har de mest kritiska observationerna om svårigheterna att genomföra GVI i Sverige utelämnats.

Även personer som tagit del av GVI-insatser citeras i rapporten Röster inifrån. Flera uppger där att polisens budskap inte uppfattats som avskräckande eller som något nytt och en person säger att människor inte är rädda för polisen. Samtidigt finns också uppgifter från andra deltagare som beskriver att polisens förändrade arbetssätt påverkade dem, bland annat genom omfattande spaningsinsatser som bidrog till att de lämnade kriminaliteten.

Brottsförebyggande rådet försvarar samtidigt metoden. Enhetschefen Karin Svanberg uppger att GVI har visat effekt i Malmö och säger att hon inte tagit del av Polisområde Östergötlands analys. Hon framhåller också att Polismyndigheten deltagit i arbetet med regeringsuppdraget och står bakom Brottsförebyggande rådets slutrapport, vilket enligt henne gör den interna kritiken motsägelsefull. Brottsförebyggande rådet har samtidigt uppgett att den fortsatta utvärderingen av GVI ska ge mer kunskap om hur väl strategin fungerar under svenska förhållanden. Malmö universitet har i sin första effektutvärdering samtidigt uppgett att forskarna inte kunde visa att den minskning av skjutningar som observerades under den studerade perioden kunde kopplas direkt till införandet av Sluta skjut och att en längre uppföljningstid behövs för att kunna bedöma metodens effekter. I en processutvärdering bedömde Malmö universitet däremot att den amerikanska GVI-modellen är möjlig att genomföra i Sverige, förutsatt att strategin följs nära och samtliga delar genomförs.