Ildar Galiyev åtalas för att ha beordrat flera bombdåd

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Ildar Galiyev åtalas för att ha beordrat flera bombdåd

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 21 okt 17:00•3 min

Ildar Galiyev, 26, åtalas för en rad grova våldsbrott, däribland misstänkt anstiftan till sprängningen av ett flerfamiljshus i Ekholmen i Linköping 2023. Han pekas ut som en av ledarna inom det kriminella Dalennätverket, som har legat i konflikt med Foxtrot, och är även känd under namnet Scar.

Åtalet omfattar brott från flera tillfällen under 2023 och 2024. Bland misstankarna finns mordet vid Mälarhöjdens IP i Stockholm 2023 och mordförsök i samband med den omfattande radhussprängningen i Hässelby samma år. Galiyev misstänks också för anstiftan till bombdådet i Fullerö norr om Uppsala, där 24-åriga Soha Saad dödades hösten 2023.

Åklagarna misstänker att Galiyev under delar av våldsvågen 2023 ledde personer i Sverige från utlandet med hjälp av krypterade chattar. Misstankarna omfattar även att han ska ha rekryterat andra personer för att genomföra brotten, i flera fall ungdomar.

För sprängningen i Ekholmen omfattar åtalet anstiftan till försök till mord. Galiyev åtalas dessutom för anstiftan till försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, kopplat till ett misslyckat försök att detonera en sprängladdning vid fastigheten två dagar före den senare explosionen.

Statsåklagare Helene Gestrin anser att motivet till attacken i Linköping var en familjs indirekta anknytning till en person som vid tidpunkten hade en framträdande position i ett kriminellt nätverk. Personen hade lämnat Sverige och var enligt Helene Gestrin inte möjlig att nå. I stället riktades brottet mot personer som genom flera mellanled hade en koppling till honom.

Polisen hade redan före explosionen den 26 september 2023 utökat sin bevakning i Ekholmen. Efter detonationen evakuerades boende från den berörda fastigheten.

Flera män har tidigare dömts för att ha genomfört både sprängningen och det föregående misslyckade försöket. Den 19 februari 2024 dömdes två män från Stockholmsområdet till sex års fängelse vardera för det tidigare sprängningsförsöket. Bevisningen i utredningen innehöll bland annat vittnesuppgifter och material från en av polisens övervakningskameror.

Förundersökningen om Ekholmen registrerades hos Åklagarmyndigheten med ärendenummer AM-133580-23. Det tidigare målet vid Linköpings tingsrätt hade beteckningen B 4405-23. Redan den 20 oktober 2023 meddelade Åklagarmyndigheten att Helene Gestrin hade begärt en offentlig försvarare för en person som satt frihetsberövad inom ramen för en annan polisutredning och skulle delges misstanke i Ekholmenärendet.

Den 14 april 2025 avgjorde Svea hovrätt ett tidigare mål om sprängningarna i Hässelby, Linköping och Uppsala, med målnummer B 15550-24. Hovrätten ändrade tingsrättens bedömning av mordförsöken mot två av de familjer som varit måltavlor för dåden. Ytterligare elva fall av försök till mord omfattades av den fällande domen, trots att familjerna hade lämnat bostäderna innan sprängningarna genomfördes.

Helene Gestrin uttrycker tillfredsställelse över att åtal nu har kunnat väckas mot den person som hon menar låg bakom ordergivningen i Linköpingsfallet. Hon framhåller att de tidigare dömda männen inte var personerna som planerade eller beordrade gärningarna. Att även kunna lagföra den misstänkta uppdragsgivaren beskriver hon som ett slutligt mål för den här typen av polisutredningar.

Utredningen mot Galiyev har pågått under flera år. Åklagaren Mats Ihlbom uppgav i februari 2026 att han då hade arbetat med ärendet i omkring tre år. Vid tiden för överlämnandet till Sverige var Galiyev häktad i sin utevaro, misstänkt för fler än 20 allvarliga brott.

Galiyev greps i Grekland sommaren 2024 med vapen och narkotika. Han dömdes där till 20 månaders fängelse och överlämnades till Sverige i februari 2026 efter att ha avtjänat straff.

Det nya åtalet ska prövas vid Södertörns tingsrätt. Huvudförhandlingen är planerad att börja den 3 november 2026 och beräknas fortsätta till mars 2027. Åklagarnas planering omfattar sammanlagt 46 förhandlingsdagar.

Försvarsadvokaten Markus Bergdahl uppgav den 21 oktober 2026 att Ildar Galiyev förnekar samtliga gärningar som han åtalas för.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder i stort sett neutralt och sakligt språk. Den förmedlar åtal, brottsmisstankar, tidigare domar och pågående rättsprocess utan journalistiska värderingar eller egna slutsatser. Information som kommer från myndigheter och känt källmaterial återges med tydlig koppling till källor (t.ex. åklagare, försvarsadvokat) och uppgifterna relateras som sådana utan överdrifter. Även när motiv eller betydelse diskuteras återges det som vad en källa anser eller uttrycker, inte som journalistens egen bedömning. Teksten behåller saklig ton genom textens hela förlopp och hänvisningar till källor används konsekvent. Sammantaget upplevs språket som mycket neutralt och oberoende i henhold till uppgifterna.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
0%
40%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar statens och rättssystemets svar på grov kriminalitet (åtal, polisarbete, bevakning, domstolsavgöranden) och ger främst röst åt åklagare och myndigheter. Den saknar fokus på förebyggande, sociala faktorer eller kritik mot myndighetens egna verktyg, vilket förstärker en högerinriktad 'lag och ordning'-ram.

Rubrik och framing:
Framing: Artikeln fokuserar på säkerhet, brottsbekämpning och rättsprocessens arbete mot ett kriminellt nätverk; problem beskrivs som hotande handlingar utförda av en ledare, medan lösningen presenteras i form av åtal, polisinsatser och domstolarnas beslut.

Språk och ton:
Språket är sakligt och allvarligt med tonvikt på brottslighet och rättsprocesser; myndighetsaktörer (åklagare, polis, hovrätt) framställs som centrala.

Källbalans:
Största utrymmet ges åt åklagare, polis och rättsväsen; få eller inga röster från kritiker eller alternativt perspektiv (t.ex. offer, samhällsaktörer eller forskare på prevention).

Utelämnanden och kontext:
Brist på perspektiv om bakomliggande orsaker till grov kriminalitet, förebyggande åtgärder, migrations- eller samhällspolitiska faktorer; saknas insikter från offer, samhällsorganisationer, fack eller forskare inom prevention.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.