IAEA räknar med kärninspektioner i Iran

FN:s atomenergiorgan IAEA utgår från att inspektioner av iranska kärntekniska anläggningar kommer att genomföras, trots motstridiga besked från USA och Iran om vad som har avtalats. IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi säger att inspektionerna är en central del av den avsiktsförklaring som undertecknats av båda ländernas presidenter och att dokumentet uttryckligen ger IAEA tillsyn över verksamhet vid anläggningar som hanterar kärnmaterial.

Enligt Rafael Mariano Grossi är tidpunkten för inspektionerna inte avgörande, men han bedömer att de kommer att bli av. Han hänvisar till att avsiktsförklaringen anger att IAEA ska övervaka den kärntekniska verksamhet som bedrivs vid berörda anläggningar. Samtidigt råder oenighet mellan parterna om hur innehållet i överenskommelsen ska tolkas. Reuters har rapporterat att USA och Iran avslutade en första förhandlingsrunda i Schweiz på måndagen och att ramverket ger parterna 60 dagar för fortsatta förhandlingar om bredare överenskommelser. Enligt Reuters fastställer ramverket inte några konkreta gränser för Irans kärnprogram, utan den frågan ska behandlas under den fortsatta processen.

USA:s vicepresident JD Vance har sagt att Iran har lovat att ge IAEA:s inspektörer tillträde till landets kärnanläggningar. Det har dock tillbakavisats av Irans utrikesdepartement. Talespersonen Esmail Baghaei uppgav på tisdagen att det inte finns några planer på att ta emot FN-inspektörer och att inga samtal förs om sådana besök. Han sade även att några inspektioner inte hade planerats för de anläggningar som bombades av USA året före.

Kort därefter skrev USA:s president Donald Trump i sociala medier att Iran har gått med på kärninspektioner på högsta nivå och under mycket lång tid. Han uppgav också att några fortsatta förhandlingar inte skulle ha varit aktuella om Iran inte accepterat sådana kontroller. Frågan om inspektioner är nära kopplad till de amerikanska löftena om lättnader i sanktionerna mot Iran. Reuters har rapporterat att Washington gått med på att tillfälligt häva vissa sanktioner i 60 dagar för att ge Iran möjlighet att sälja olja och ta emot betalningar.

I avsiktsförklaringens åttonde punkt anges att Irans lager av höganrikat uran åtminstone ska hanteras genom att materialet späds ut till lägre anrikningsgrad under IAEA:s översyn. Rafael Mariano Grossi har framhållit att en sådan process förutsätter inspektioner. De anläggningar där Iran tidigare anrikade uran träffades av riktade amerikanska bombanfall för ett år sedan, och lager av höganrikat material tros fortfarande ligga begravda under rasmassor och jord.

Enligt AP har IAEA sedan tolvdagarskriget 2025 haft tillträde till vissa andra iranska kärnanläggningar, bland annat kärnkraftverket Bushehr, men inte till anrikningsanläggningarna. AP uppger att myndigheten utan tillgång till dessa anläggningar inte kan verifiera statusen för Irans uranlager eller kontrollera de centrifugkedjor som används vid anrikningen.

Bakgrunden är kärnenergiavtalet JCPOA som slöts 2015 mellan Iran, de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, Tyskland och Europeiska unionen. Avtalet begränsade Irans urananrikning till 3,67 procent och omkring 98 procent av landets dåvarande uranlager fördes ut ur landet. I gengäld skulle sanktioner avvecklas och omvärlden få större insyn i programmet. År 2018 beslutade Donald Trump att lämna avtalet och återinföra hårdare sanktioner, varefter Iran successivt ökade både anrikningen och sina lager av uran.

Iran har under senare år hävdat att länder som anslutit sig till icke-spridningsavtalet har rätt att anrika uran för civila ändamål. USA har samtidigt tidigare krävt att Iran helt ska upphöra med anrikningen. Enligt IAEA hade Iran före tolvdagarskriget 2025 omkring 440 kilo uran anrikat till 60 procents renhetsgrad. För kärnvapen krävs normalt en anrikningsgrad på minst 90 procent.