Hultqvist kritiserar svensk andel i fregattaffären

Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist kritiserar regeringens hantering av Sveriges planerade köp av fyra franska FDI-fregatter. Han anser att Sverige borde ha pressat den franska motparten hårdare för att få in fler svenska system och mer svensk försvarsindustriell kompetens i projektet. Samtidigt betonar Peter Hultqvist att Socialdemokraterna står bakom grundupplägget i fregattaffären.

Försvarsminister Pål Jonson avvisar kritiken och ifrågasätter varför Socialdemokraterna motsätter sig vad han beskriver som lägre pris och snabbare leveranser till marinen. Peter Hultqvist anser i sin tur att regeringen har gjort affären till en del av valrörelsen genom att låta kontraktsskrivningen sammanfalla med Frankrikes president Emmanuel Macrons besök i Sverige under måndagen, omkring två veckor före valet. Peter Hultqvist menar att tidspressen kan ha minskat möjligheten att förhandla in ytterligare svenskt innehåll.

I samband med Emmanuel Macrons besök ska Pål Jonson och Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin även underteckna ett ramavtal om fördjupat svensk-franskt samarbete inom operativa frågor, försvarsförmåga och industriell utveckling. Regeringen har uppgett att de fyra fregatterna ska levereras under perioden 2030–2034 och att leveranstid och leveranssäkerhet vägde tungt när det franska FDI-konceptet valdes. Pål Jonson har tidigare angett en beräknad kostnad på något över 10 miljarder kronor per fartyg, medan den slutliga kostnaden beror på vilka system och vilken utrustning som integreras.

Försvarets materielverk har beskrivit inriktningen som ett köp av ett så kallat katalogfartyg med så få anpassningar som möjligt. Samtidigt ska svenska system integreras för att fregatterna ska fungera i den svenska marinen. Bland de specificerade systemen finns sjömålsroboten Robot 15, ubåtsjaktstorpeden Torped 47, Saab-systemen Giraffe 1X och Trackfire samt 57- och 40-millimeterskanoner från BAE Systems Bofors. Luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER ingår också i kraven.

Peter Hultqvist anser att de svenska systemen som redan ingår är positiva men vill se ett större industriellt innehåll från Sverige. Han vill inte ange vilka ytterligare system som borde integreras, men hänvisar till den svenska försvarsindustrins breda kompetens inom det marina området och framhåller att Försvarets materielverk och regeringen känner till den tillgängliga svenska förmågan. Enligt Peter Hultqvist handlar frågan om att använda mer svensk kompetens för att stödja svensk teknologi, produktion och utvecklingskraft.

Den franska fregatten Amiral Ronarc’h, som är 122 meter lång, ligger nu vid Skeppsbron i Stockholm efter att ha gått genom Stockholms skärgård. Fartyget är den första franska fregatten av FDI-typen och överlämnades den 17 oktober 2025 till Frankrikes försvarsmaterielmyndighet DGA för den franska marinens räkning. FDI är konstruerad för bland annat avancerat luftförsvar och ubåtsjakt.

Naval Group uppger att konstruktionen har ett deplacement på omkring 4 500 ton, är 18 meter bred och kan nå en fart på 27 knop. Fartyget har en uthållighet på omkring 45 dagar och kan ha en ordinarie besättning på 125 personer med plats för ytterligare 28 personer. Konstruktionen kan även bära en helikopter i tiotonsklassen. Varvet i Lorient har enligt Naval Group kapacitet att bygga upp till två FDI-fregatter om året, och produktionen av ett fartyg omfattar omkring en miljon arbetstimmar samt ungefär lika mycket arbete för konstruktion och utveckling.

De svenska fartygen ska enligt Försvarsmakten heta HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Halmstad och HMS Trelleborg. Marinchefen Johan Norlén har uppgett att större fartyg med längre uthållighet behövs för att Sverige efter inträdet i Nato ska kunna skydda sjötransporter till Sverige och allierade samt delta i alliansens uppgifter utanför det omedelbara svenska närområdet. Regeringen har även angett att fregatterna ska bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar, IAMD.

Statsminister Ulf Kristersson har uppgett att anskaffningen tillsammans med andra satsningar på luftförsvar beräknas tredubbla Sveriges luftförsvarskapacitet. Konteramiral Fredrik Lindén vid Försvarets materielverk har tidigare sagt att snabb leverans blev en avgörande faktor i upphandlingen och att målsättningen var att de två första fartygen skulle kunna tas emot senast vid utgången av 2030.

Före beslutet om den franska konstruktionen arbetade Saab på uppdrag av Försvarets materielverk tillsammans med brittiska Babcock med grunddesignen för Luleåklassen. Sverige ändrade senare inriktning mot ett redan utvecklat utländskt fregattkoncept. Det franska FDI-alternativet konkurrerade bland annat med Babcocks Arrowhead 120 och Navantias ALFA 4000.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, har tidigare pekat på att större stridsfartyg är prioriterade mål för bland annat drönarsvärmar och sjömålsrobotar och att deras användning i ett krig i Östersjön därför kan bli komplicerad. Peter Hultqvist anser däremot inte att stridsfartyg är föråldrade. Han beskriver fregatterna som högteknologiska plattformar med nödvändiga försvarssystem och bedömer att de kraftigt kommer att öka den svenska luftvärnskapaciteten och påverka den militära balansen i Östersjön.