AI-genererad illustration
Höhässjning samlade generationer på Stenegård
Besökare i olika åldrar fick prova traditionell höhässjning på Stenegård i Järvsö torsdagen den 23 juli 2026. Aktiviteten pågick mellan klockan 10.00 och 14.00 och hade samling vid parkeringen intill Barnens Stenegård.
Arrangemanget var avgiftsfritt, krävde ingen föranmälan och tog emot högst 20 deltagare. För flera av besökarna var det första gången de använde den äldre metoden för att torka nyslaget gräs och örter.
Slåtterdagen ingick i programserien Ett hållbart liv, som drivs av bland andra trädgårdsmästarna Anders Hall och Idun Hansen. Stenegård uppger att serien behandlar ekologisk, social, existentiell och ekonomisk hållbarhet, samma fyra dimensioner som lyfts i kommunens GSTC-certifiering.
Anders Hall beskriver höhässjningen som ett säkert sätt att ta hand om hö och som en möjlighet för deltagarna att mötas och samtala om hållbarhet. Idun Hansen framhåller att projektet skapar möten mellan människor i olika åldrar.
Vid höhässjning läggs växtmaterialet på en särskild ställning för att torka. Linhässjor byggs med störar och uppspända linor eller ståltrådar, medan stånghässjor tillverkas helt av trä. Den 21 mars 2025 fördes höhässjning in i Sveriges nationella förteckning över immateriella kulturarv tillsammans med fem andra traditioner.
Äldre jordbruksmetoder som slåtter, bete och hamling har enligt Naturvårdsverket skapat miljöer med stor biologisk mångfald och utgör delar av Sveriges biologiska kulturarv. Naturvårdsverket bedömer samtidigt att läget är särskilt allvarligt för den biologiska mångfalden i slåtterängar och naturbetesmarker.
Stenegårds historia sträcker sig tillbaka till 1857, då apotekaren Julius Brun började uppföra Stene gård som en större gård med jordbruk, skogsbruk och flera andra verksamheter. Kunskap om bland annat lieslåtter, ängsskötsel, hamling, småskaligt åkerbruk och betesdrift dokumenteras och förmedlas även av nätverket Svenska kulturlandskap.
Under 2026 genomför Destination Järvsö dessutom en visionsprocess för Stenegård på uppdrag av Ljusdals kommun. Arbetet omfattar en medborgardialog om platsens framtida värden, behov och utvecklingsmöjligheter.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag mycket sakligt och neutralt skriven utan egna värderande ord, spekulationer eller överdrifter från journalistens sida. Språket är beskrivande och faktabaserat, med tydliga källhänvisningar där detta behövs, exempelvis till Naturvårdsverket och Stenegård. Texten återger citat och beskrivningar från intervjuade personer som Anders Hall och Idun Hansen utan att förstärka eller förminska deras uttalanden. Eventuella värderande uttryck är antingen direkt återgivna citat eller kopplade till källor, vilket inte påverkar poängen. Den enda marginala sänkningen kommer av att vissa formuleringar som "ett säkert sätt" och "en möjlighet för deltagarna att mötas" kan uppfattas som lätt positiva men är återgivna som uttalanden från de intervjuade, alltså inte journalistens egen värdering. Detta gör att artikeln är väldigt välbalanserad och uppfyller kriterierna för neutral och oberoende rapportering.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten eftersom den lyfter fram en pragmatisk, kultur- och miljöfokuserad aktivitet utan ideologisk konflikt. Hållbarhet och bevarande av kulturarv är teman som ofta samlar bred politisk uppslutning och artikeln undviker ideologiskt polariserande frågor som fördelning, skatter eller migration. Fokus på ekologiska och sociala dimensioner i en lokal kontext samt deltagande och medborgardialog ligger nära mittenpositionens värderingar.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en positiv och samlande bild av traditionell höhässjning och dess roll i hållbarhet och kulturarv. Besökare och arrangörer framstår som initiativrika och engagerade, medan höhässjningen och naturvården ses som lösningar för miljö och social gemenskap.
Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt och informativt språk utan laddade ordval som skulle gynna någon part tydligt. Tonen är saklig och framhåller fakta och positiva aspekter av tradition och hållbarhet.
Källbalans:
Källorna är främst arrangörer och lokala företrädare som lyfter fram hållbarhets- och kulturarvsperspektivet och en myndighet (Naturvårdsverket) som bekräftar betydelsen för biologisk mångfald. Motpart eller kritik saknas, men eftersom ämnet är principiellt icke-konfliktfyllt bedöms detta inte skapa skevhet.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som industriell storskalighet eller ekonomiska intressen i jordbruk nämns inte, men detta påverkar inte politisk tydlighet i artikeln. Andra fakta om miljöpolicy eller ekonomiska styrmedel hade kunnat ge mer kontext men saknas inte fundamentalt.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Person saknas efter båttur i Moskojärvi
En person söks i Moskojärvi i Gällivare efter att ha gett sig ut med båt...
Vide Fjellström försvarade SM-guldet i Luleå
Vide Fjellström vann på lördagen SM i dødshopp vid Splash-festivalen i Luleå. Luleåbon besegrade övriga...
Kvinna död efter motorcykelolycka i Ersnäs
En kvinna i 45-årsåldern har avlidit efter en singelolycka med motorcykel i Ersnäs i Luleå...
Två anhållna efter knivbråk i Ljusdal
Två män har anhållits efter att en man skadats med ett vasst föremål i Ljusdal....
