Historiska Röcknerska gården kan ersättas av replika

Röcknerska gården i centrala Luleå kan rivas och ersättas av en replika sedan kommunens tillsynsärende avslutats. Något politiskt beslut om rivning har ännu inte fattats. Peder Lundkvist, Socialdemokraterna och ordförande i miljö- och byggnadsnämnden, uppger att han kan uttala sig om ärendet om det senare blir en politisk fråga.

Byggnaden ligger på fastigheten Falken 5 på Norra Strandgatan 10 och är ett av Luleås äldsta bevarade hus. Enligt Norrbottens museum är den en av endast tre byggnader i staden som finns kvar från tiden före stadsbranden 1887. Huset klarade även rivningarna under 1960- och 1970-talen.

Gårdens historia är kopplad till färgeriverksamhet vid Norra hamnen. Norrbottens museum uppger att skönfärgaren Johan Hedeman flyttade från Piteå till Luleå vid mitten av 1700-talet och startade vad som sannolikt var stadens första färgeri. Hans barnbarnsbarn Michael Röckner lät under tidigt 1800-tal uppföra det nuvarande tvåvåningshuset som familjebostad.

Röcknerska gården ingick ursprungligen i en sammanhållen stadsgård med färgeri, odlingsmark och ekonomibyggnader. Lulebygdens Forskarförening uppger att verksamheten fortsatte inom släkten Röckner och använde närheten till älven, bland annat genom en sköljbrygga. Enligt det lokalhistoriska projektet Det engelska arvet gick färgaryrket i arv under flera generationer, varefter gården fick sitt nuvarande namn.

Luleå kommun redovisar även att handlaren Johan Nordström den 4 juni 1812 tilldelades en 60 alnar lång strandplats nedanför gården för att anlägga en skeppsbrygga. Huset fick sin putsade fasad omkring förra sekelskiftet, under en period då träbyggnader ibland putsades för att likna stenhus.

Fastighetsägaren har velat riva byggnaden sedan 2010-talet eftersom den bedömts vara i så dåligt skick att en renovering skulle bli svår och kostsam. I maj 2013 skickade Luleå kommun ärendet på remiss efter en ansökan om att ta bort putsen och återställa träpanelen. När arbetet inleddes upptäcktes rötskador i timmerstommens två nedersta syllvarv. Norrbottens museum uppger att sådana skador normalt kan åtgärdas genom lagning eller byte av syllarna.

En rivningsansökan lämnades in till kommunen i november 2013. Svenska Byggnadsvårdsföreningen placerade den 17 november 2014 Röcknerska gården på sin Gula lista över hotade kulturmiljöer. Föreningen uppger att ett tidigare förslag innebar att byggnaden skulle ersättas av ett nytt bostadshus med 31 lägenheter.

Processen har pågått i 14 år. Under 2022 upphävde mark- och miljödomstolen ett föreläggande om att byggnaden skulle försättas i förbättrat skick, enligt en uppdatering som Svenska Byggnadsvårdsföreningen publicerade i september 2024. Kommunens senaste besked innebär att fastighetsägaren inte längre behöver renovera den befintliga byggnaden, men den framtida utformningen måste fortfarande prövas.

Huset omfattas av en q-bestämmelse i detaljplanen. Norrbottens museum förklarar att bestämmelsen innebär att byggnadens yttre form och allmänna karaktär inte får förvanskas. Efter det avslutade tillsynsärendet kan huset ändå få rivas under förutsättning att en replika uppförs.

Fastighetsägaren Johan Isaksson uppger att det är positivt att ärendet nu är avslutat. Nästa steg är enligt honom att tillsammans med en arkitekt undersöka möjligheterna och ta fram planer.

Beskedet har samtidigt mött kritik. Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie vid Norrbottens museum, anser att en replika inte kan bevara det hantverk och den byggnadskonst som finns i den ursprungliga byggnaden. Hon beskriver det som sorgligt att ekonomiska frågor enligt henne har fått avgörande betydelse.

Gustav Bergström, känd som Rävjägarn och verksam inom byggnadsvård och sociala medier, reagerar också starkt. Han anser att Luleå kommun inte hanterar kulturarvet tillräckligt väl och beskriver det som ett återkommande problem i Norrbotten. Enligt Gustav Bergström finns det en bristande stolthet över länets kulturmiljöer.

Protester mot tidigare rivningar i Luleå ledde till att kommunen tog fram en bevarandeplan 1979. Norrbottens museum uppger att hälften av de byggnader som då bedömdes som bevarandevärda hade rivits fram till 2014.