Gymnasieelever berättar om våldsfilmer i sociala medier

Våldsbejakande material på sociala medier har uppmärksammats efter skolattacken i Fagersta den 21 augusti 2026. Tre elever vid Bromangymnasiet i Hudiksvall beskriver hur de möter innehåll om våld i sina digitala flöden och hur de pratar med andra unga män om skolattacker och känslor.

Elevernas erfarenheter skiljer sig åt. Emil Hald, Albin Persson och William Carlsson uppger att de i varierande omfattning får upp våldsbejakande material. Samtliga har dock sett våldsrelaterade inlägg, även om innehållet inte nödvändigtvis framställer våld i positiva ordalag.

Emil Hald, som läser tredje året på samhällsprogrammet, berättar att han ibland stöter på videoklipp där tidigare skolskjutningar hyllas. Han beskriver att han vanligtvis tittar på materialet utan att ägna det någon större eftertanke och därefter fortsätter med annat.

Frågan om våldsbejakande digitala miljöer har aktualiserats efter attacken på Brinellskolan i Fagersta. Den misstänkte gärningsmannen, 18-årige Liam Nebel, häktades misstänkt för mord och mordförsök.

I en granskning av ett Tiktokkonto som polisen utredde efter händelsen framkom att en bild föreställande ett svärd hade publicerats klockan 13.41 den 21 augusti, 25 minuter innan polisen fick larm. Kontot hade kopplingar till nätmiljön True Crime Community, TCC, där det bland annat förekommer material som glorifierar massmördare och personer bakom skolattacker.

Robin Andersson Malmros, forskare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och universitetslektor vid Högskolan i Borås, har beskrivit deltagande i digitala gemenskaper som hyllar våldsdåd som en betydelsefull faktor vid skolattacker. Han har även uppgett att gärningspersonerna ofta är män mellan 15 och 19 år och att omkring nio av tio är eller tidigare har varit elever på den skola som angrips.

Även andra skolor i Gävleborg har drabbats av våldshot efter händelsen i Fagersta. Ett av de senaste fallen gäller Staffangymnasiet i Söderhamn, där en elev den 15 oktober häktades på sannolika skäl misstänkt för förberedelse till mord. Det är inte klarlagt om motivet bakom hotet har några likheter med motivet i Fagersta.

Åklagaren Sara Ekström har uppgett att digitala lagringsmedier tagits i beslag för analys inom ramen för utredningen i Söderhamn. Polismyndigheten meddelade den 13 oktober att ärendet hanterades inom polisregion Mitt och hänvisade frågor om förundersökningen till Åklagarkammaren i Gävle. Efter anhållandet bedömde polisen att det inte längre fanns någon hotbild mot skolan och beslutade om trygghetsskapande åtgärder.

De tre gymnasieeleverna i Hudiksvall beskriver samtidigt att våld inte hör till de ämnen som vanligtvis diskuteras i deras umgängeskretsar. Däremot kan samtal uppstå när en allvarlig händelse, exempelvis en skolattack, inträffar.

Albin Persson, som går sista året på samhällsprogrammet, framhåller att sådana diskussioner inte handlar om att uttrycka uppskattning för våld. William Carlsson, elev i årskurs två på hotell- och turismprogrammet, beskriver i stället hur en händelse som attacken i Fagersta kan väcka rädsla.

Hur vanligt det är att ungdomar möter våldsamt innehåll på internet behandlas även i en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som publicerades den 15 oktober 2026. Rapporten, med beteckningen FOI-R--5995--SE, undersöker hur kriminella nätverk påverkar barn och unga i digitala miljöer.

Undersökningen bygger bland annat på en nationell skolenkät med drygt 6 000 grundskole- och gymnasieelever samt intervjuer med ungdomar och yrkesverksamma. Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterar att exponering för våld och kriminalitet på nätet är vanligt förekommande och att unga har svårt att undvika sådant material.

Forskarna fann också att ungdomar med en mer accepterande inställning till våld och kriminalitet oftare exponerades för våldsamt digitalt innehåll. Något orsakssamband mellan exponeringen och attityderna kunde däremot inte fastställas. I flera analyser hade socioekonomiska, lokala och demografiska faktorer större betydelse än det digitala innehållet.

Mediemyndigheten har i rapporten Popular online platforms, harmful experiences and attitudes to safety measures among Swedish children and young people redovisat att Snapchat, Tiktok och Instagram hör till de mest använda sociala medierna bland svenska barn och ungdomar. Rapporten behandlar även ungas erfarenheter av skadligt innehåll på internet och deras inställning till anmälningsfunktioner, åldersgränser och ålderskontroller.

Efter Fagerstadådet uppgav Helena Josefson, chef för Center mot våldsbejakande extremism, att myndigheten skulle göra ytterligare ett försök att samla teknikföretagen till samtal om våldsbejakande material på deras plattformar. Centret hade tidigare skickat flera inbjudningar utan att få svar och ansåg att företagens arbete mot extremistiskt innehåll gick för långsamt.

Brottsförebyggande rådet anger i sin verksamhetsplan för 2026 att Center mot våldsbejakande extremism ska utöka sin uppsökande verksamhet till bland annat fristående skolor. Centret tillhandahåller också en särskild stödtelefon där yrkesverksamma kan få rådgivning vid oro för våldsbejakande extremism eller skolattacker.

Skolverket har under året redovisat ett särskilt regeringsuppdrag om stödmaterial för att förebygga sexualbrott och andra grova brott mot barn och elever. Arbetet omfattar hur skolhuvudmän och verksamheter kan organisera förebyggande insatser samt hur materialet ska publiceras, spridas och följas upp.

Myndigheten har dessutom sammanställt ett stödmaterial på 40 sidor om skolornas säkerhetsarbete enligt 6 a kapitlet skollagen. Där behandlas bland annat beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer, begränsning av obehörigas tillträde, skyldigheten att anmäla brott samt undersökning och omhändertagande av väskor och andra föremål.

Vid sidan av frågorna om våld på internet beskriver eleverna på Bromangymnasiet hur samtal om känslor fungerar bland killar i deras ålder.

Albin Persson berättar att han själv sällan diskuterar sina känslor, men understryker att han inte ser något problem med att andra gör det. William Carlsson delar uppfattningen att sådana samtal är relativt ovanliga. Han upplever att många unga män i hans ålder visar få känslor och sällan talar öppet om hur de mår.

William Carlsson anser att unga män skulle behöva prata mer med varandra om känslor. Han menar att människor kan må bättre av att ha någon i sin närhet som de kan vända sig till och samtala med.