Gulafebernmyggan upptäckt i Sverige för första gången

Ett exemplar av gulafebernmyggan har påträffats i en myggfälla i Malmö. Det är första gången arten har hittats i Sverige. Myggan har sitt ursprung i Afrika och förekommer sedan tidigare i delar av Europa. SVA, Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, bedömer att den sannolikt har kommit till Sverige med ett fordon, i bagage eller genom importerade växter.

Arten kan överföra flera virussjukdomar, däribland denguefeber, chikungunya, zika och gula febern. Trots fyndet bedömer Anders Lindström, forskare vid SVA, att risken för smittspridning till människor i Sverige för närvarande är mycket liten. Han beskriver upptäckten som ovanlig och anmärkningsvärd, men anser inte att den ger anledning till oro.

Gula febern är en virussjukdom som kan ha hög dödlighet och som framför allt förekommer bland människor i Afrika och Sydamerika. Anders Lindström bedömer att ett utbrott i Sverige i nuläget är osannolikt.

Det svenska fyndet kommer efter att gulafebernmyggan även upptäckts i Storbritannien. Den brittiska hälsoskyddsmyndigheten UK Health Security Agency, UKHSA, meddelade den 3 september 2026 att en lokal population hade konstaterats i östra London. Det var första gången myndigheten dokumenterade att arten förökat sig i landet. Vid tre tidigare tillfällen hade enskilda fynd registrerats i Storbritannien under modern tid.

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC redovisade i sin rapport för vecka 37 att populationen i London upptäcktes redan i augusti 2026. De första undersökningarna tydde på att myggorna oavsiktligt hade förts in genom importerade växter eller andra handelsvaror från tropiska områden.

Det brittiska fyndet rapporterades genom övervakningsprogrammet Mosquito Watch. UKHSA genomförde därefter åtgärder för att förstöra mygglarver och förstärkte kontrollen i området genom att placera ut ytterligare myggfällor.

Gulafebernmyggan finns sedan tidigare etablerad i vissa europeiska områden. ECDC anger att arten har etablerade populationer på Cypern, Madeira och längs Svarta havets östra kust. I den uppdaterade kartläggning av invasiva myggarter som ECDC och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, presenterade den 3 juni 2026 framgick också att arten hade introducerats i Luxemburg sedan föregående uppdatering i juni 2025.

På den portugisiska ön Madeira inträffade ett dengueutbrott 2012 som ECDC kopplade till gulafebernmyggan. Fram till början av januari 2013 hade fler än 2 200 sjukdomsfall rapporterats på ön. Dessutom hade 78 fall konstaterats bland europeiska resenärer som återvänt från Madeira.

Enligt ECDC lever gulafebernmyggan huvudsakligen i närheten av människor och använder bland annat blomvaser, vattentankar och bildäck som fortplantningsplatser. Forskaren Robert Jones vid London School of Hygiene & Tropical Medicine har även pekat på att arten kan lägga ägg i hinkar, blomkrukor och andra mindre behållare med vatten. Genom att avlägsna stillastående vatten kan antalet möjliga fortplantningsplatser minskas.

Kalla vintrar begränsar samtidigt artens möjligheter att etablera sig. ECDC anger att myggans ägg har hög dödlighet vid frost. Professor Martin Hibberd vid London School of Hygiene & Tropical Medicine har i samband med fyndet i London framhållit att nya introduktioner under kommande somrar ändå kan resultera i tillfällig lokal fortplantning, även om myggorna inte överlever den kallare delen av året.

Folkhälsomyndigheten uppger att denguefeber inte överförs direkt mellan människor. Smittan sprids genom myggor inom släktet Aedes, vilket innebär att en lokal smittkedja förutsätter att viruset kan överföras via myggor. Denguefeber omfattas också av smittskyddslagens anmälningsplikt. Bekräftade fall ska rapporteras till både den regionala smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten.

I Sverige pågår arbete med att utveckla övervakningen av insekter som kan sprida sjukdomar. SVA meddelade den 15 juni 2026 att myndigheten fått i uppdrag att bygga upp en nationell och systematisk övervakning av blodsugande insekter och fästingar. Arbetet ska omfatta såväl arter som redan finns i landet som arter som riskerar att introduceras.

SVA driver dessutom medborgarforskningsprojektet Myggkartan. Där kan allmänheten registrera myggfynd och skicka in insamlade stickmyggor för artbestämning. Varje registrerat fynd får ett särskilt ID-nummer som ska följa med exemplaret när det skickas till myndigheten.

Gulafebernmyggan fick sitt svenska namn redan 2016. Anders Lindström förklarade då att även myggarter som ännu inte hade påträffats i Sverige kunde tilldelas svenska namn om de förekom i Europa och hade internationell betydelse.