Gula västarnas protester möts av omfattande polisinsatser

Den franska proteströrelsen Gula västarna planerar nya manifestationer mot höga levnadskostnader under helgen. Protesterna inleds på fredagskvällen med så kallade kastrullmanifestationer, där deltagarna slår på kastruller och stekpannor för att göra sina röster hörda mot president Emmanuel Macrons politik.

I ett pressmeddelande den 25 oktober presenterade rörelsens nationella samordning ett program med flera aktiviteter. Klockan 18 planeras tal om offentliga fri- och rättigheter, följt av en samling för olika protestgrupper klockan 19. Den större kastrullmanifestationen är planerad till klockan 20. Samtidigt uppmanas sympatisörer att genomföra spontana ljudprotester utanför parlamentsledamöternas kontor runt om i Frankrike.

Planerna har dock påverkats av polisens beslut att stoppa flera av de föreslagna demonstrationsvägarna i Paris. Arrangörerna hade velat genomföra en manifestation framför nationalförsamlingen, men den planerade aktiviteten ställdes in efter förbudet. Polisen föreslog i stället Place des Invalides som alternativ. Förslaget avvisades eftersom platsen ligger mer än 500 meter från nationalförsamlingen.

Gula västarnas medlem och jurist David Libeskind uppgav till nyhetsbyrån AFP att protesterna därför skulle genomföras i andra delar av landet. Rörelsen har också meddelat att deltagarna tänker använda kastruller och stekpannor för att höras utanför folkvalda politikers kontor.

Paris polismyndighet har anvisat ett annat område för tillåtna demonstrationer, mellan Porte de Bagnolet och Porte de Charenton i stadens utkanter. De ursprungliga rutterna mellan Bastiljen, Nation och Concorde får inte användas. President Emmanuel Macron har motiverat begränsningarna med behovet av att skydda butiker som tidigare plundrats och förstörts i samband med demonstrationer.

Frankrikes äldsta nationella studentförbund, L'Unef, motsätter sig begränsningarna och har meddelat att organisationen tänker överklaga beslutet. Förbundets kassör Clara Privé anser att myndigheternas agerande visar en vilja att begränsa ungas möjligheter att protestera.

Säkerhetsåtgärderna omfattar även flera centrala delar av Paris. Nattliga tillträdesförbud har återinförts vid Place de la République och Châtelet under både natten mellan lördag och söndag och nästföljande natt. Begränsningarna gäller mellan klockan 23 och 06. Undantag görs bland annat för boende i de berörda områdena, arbetstagare som behöver passera och offentliganställda som är i tjänst.

I Paris sjunde arrondissement förstärks säkerheten inför lördagen med militär personal från styrkan Sentinelle, fler nationella poliser och insatsstyrkor från CRS. Flera parker och trädgårdar i området ska hållas stängda under hela dagen. Sophämtningen från bostäder och butiker ställs också in den 31 oktober av säkerhetsskäl. Privata avfallsföretag har rekommenderats att inte ställa ut sopkärl.

Även på andra håll i landet införs begränsningar. I Nice har borgmästaren Éric Ciotti, i samråd med departementets prefekt, beslutat om utegångsförbud för minderåriga som saknar medföljande vårdnadshavare. Beslutet omfattar fem områden: l'Ariane, Bon Voyage, Louis-Braille, stadskärnan och Les Moulins. Förbudet gäller från klockan 22 den 31 oktober till klockan 06 den 1 november.

Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez har beskrivit den 31 oktober som en dag med mycket hög risk för ordningsstörningar. Han uppgav att myndigheterna även följer utvecklingen under Halloweenkvällen, framför allt efter klockan 20, och att polisen kommer att ingripa mot otillåtna våldsamma sammankomster.

Omfattningen av tidigare protester framgår av siffror från Frankrikes inrikesministerium. Den 24 oktober registrerades 289 offentliga manifestationer med sammanlagt 410 000 deltagare, varav 110 000 i Paris. En vecka tidigare, den 17 oktober, hade myndigheterna registrerat 441 aktioner och 550 000 deltagare.

Gula västarna inledde sin första större protestvåg den 17 november 2018. Rörelsen bildades i samband med motståndet mot höjda skatter på bensin och diesel. Den saknar en formell ledare och samlar grupper från både höger och vänster. Stödet har framför allt funnits bland arbetarklassen, befolkningen på landsbygden och lägre medelklasser i områden utanför Frankrikes större städer.

Med tiden har protesterna kommit att handla om ett bredare missnöje med president Emmanuel Macron och hans ekonomiska politik.

Förtydliga tidslinjen för protesterna Minska upprepningarna om kastrullmanifestationerna