Grönområden blir central fråga i Stockholmsvalet

Grönområden och klimatanpassning har blivit en fråga inför kommunvalet i Stockholms stad. Miljöpartiet vill bygga om Centralbron och skapa gröna ytor, Moderaterna vill att minst hälften av Stockholm även fortsättningsvis ska vara grönt och Vänsterpartiet vill inrätta fler naturreservat. Statsvetaren Jenny Madestam bedömer att miljöfrågorna får stor betydelse i Stockholm eftersom staden har en relativt högutbildad väljarkår som ställer krav på att frågorna finns på den politiska dagordningen.

Miljöpartiet i Stockholms stad vill minska Centralbrons nuvarande sex körfält till tre. Två skulle användas av bilar och ett skulle bli ett reversibelt busskörfält. Hastighetsgränsen föreslås samtidigt sänkas från 60 till 30 kilometer i timmen och ombyggnaden ska enligt partiets förslag vara färdig senast 2030. Partiet vill också anlägga en Centralpromenad och en ny bryggpromenad längs Klara sjö och Karlbergskanalen. Tillsammans skulle de bilda ett omkring 3,5 kilometer långt gångstråk från Söder Mälarstrand till Karlbergs slott via Tegelbacken. Förslaget ingår tillsammans med partiets vallöfte om 50 000 nya träd i Stockholm.

Moderaterna i Stockholms stad vill, utöver målet att halva staden ska förbli grön, stoppa byggprojekt i populära grön- och villaområden, öka grönskan i innerstaden och göra fler tak gröna. Partiet vill också se över detaljplanerna för Stockholms villaområden för att stärka det juridiska skyddet mot förtätning och rivning. Vänsterpartiet i Stockholms stad vill förutom fler naturreservat skydda och rusta upp stadens skogar, sjöar och parker.

Drygt hälften av Stockholms stads yta består av gröna eller blå ytor. Under den senaste mandatperioden har 359 hektar naturmark fått skydd och ytterligare naturreservat och biotopskyddsområden planeras. Den 13 april 2026 beslutade Stockholms stad att inrätta Majroskogens naturreservat i Svedmyra och Gubbängen, som omfattar nästan 58 hektar, samt Ålstensskogen–Storskogens naturreservat i Bromma på cirka 67,7 hektar. Båda besluten fick laga kraft den 13 maj 2026. Olovslunden är stadens första biotopskyddsområde och omfattar 3,5 hektar stadsnära natur med bland annat livsmiljöer för större vattensalamander och fladdermöss.

Stockholms stads miljöbarometer anger att kommunen har tolv natur- och kulturreservat samt en nationalstadspark. Ungefär en tredjedel av stadens grön- och blåytor omfattas av någon form av skydd. Naturvårdsverket konstaterade för 2024 att Stockholms län hade fler än 100 kommunala naturreservat, samtidigt som omkring 124 av Sveriges 290 kommuner saknade kommunalt bildade naturreservat.

Grönområdena ingår också i Stockholms arbete med klimatanpassning. På platser med mycket bebyggelse och hårdgjorda ytor, där så kallade urbana värmeöar kan uppstå, planteras träd för att ge skugga och ta hand om regnvatten vid kraftiga regn. Länsstyrelsen Stockholm har tagit fram en översiktlig skyfallskartering för merparten av länets tätorter för bland annat riskhantering, beredskapsplanering och fysisk planering. Myndigheten tillhandahåller även en värmekartering baserad på maximala marktemperaturer under somrarna 2017–2025 för att bland annat identifiera urbana värmeöar. SMHI definierar skyfall som minst 50 millimeter regn under en timme eller minst 1 millimeter på en minut och anger att klimatmodeller pekar mot att skyfall och extrem nederbörd blir vanligare i ett varmare klimat.