Granskning av svenska klimatmiljoner i Ghana får nordiskt pris

AI-genererad illustration

Nyheter

Granskning av svenska klimatmiljoner i Ghana får nordiskt pris

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 22 okt 19:55•4 min

Journalisterna Lisa Röstlund och Olof Svensson samt fotografen Magnus Wennman har tilldelats delat förstapris i det nordiska klimatjournalistpriset Klimapress 2026. Utmärkelsen gäller deras granskning av ett svenskt klimatprojekt i Ghana, där staten avsatt 109 miljoner kronor för att finansiera 48 500 elmopeder.

Priset delades ut vid en ceremoni i Köpenhamn under torsdagen. Lisa Röstlund tog emot diplomet, medan Olof Svensson och Magnus Wennman inte kunde närvara. Totalt hade 28 nominerade bidrag från Sverige, Norge, Danmark och Finland nominerats till årets tävling.

Granskningen visade omfattande brister i genomförandet av elmopedprojektet. Vid ett besök på platsen där tiotusentals fordon skulle tillverkas fanns bara ett litet skjul. När projektet senare undersöktes hade inte någon av de 9 000 elmopederna tagits i drift.

Energimyndigheten meddelade den 4 mars 2025 att företaget Solar Taxi ansvarade för projektets genomförande med stöd från det schweiziska företaget South Pole. Satsningen ingår i Sveriges bilaterala klimatsamarbete med Ghana inom ramen för artikel 6 i Parisavtalet, som reglerar internationella samarbeten kring utsläppsminskningar.

Projektet har även granskats av Riksrevisionen. I en rapport från november 2025 konstaterade myndigheten att elmopedsatsningen var ett av tre klimatprojekt som Energimyndigheten hade upphandlat i Ghana. Inget av projekten hade vid granskningstillfället levererat verifierade utsläppskrediter.

Redan i oktober 2025 meddelade klimatminister Romina Pourmokhtari att hon avsåg att kalla Energimyndigheten till ett möte om elmopedprojektet. Hon ansåg att myndighetens tidigare förklaringar var otillräckliga och efterfrågade besked om varför ett så omfattande projekt hade upphandlats från ett enskilt företag.

Regeringen presenterade därefter, den 26 februari 2026, skrivelse 2025/26:153. Där meddelades att Energimyndigheten skulle få i uppdrag att förbättra kostnadseffektiviteten i Sveriges internationella klimatinsatser. Regeringen aviserade samtidigt en översyn av kraven på myndighetens återrapportering och uppföljning.

Under maj 2026 presenterades elmopedprojektet för Ghanas Technical Advisory Committee, TAC. I kommittén ingår berörda departement och myndigheter inom landets transportsektor. Uppgiften om presentationen redovisades i september samma år.

Lisa Röstlund beskriver det nordiska journalistpriset som en betydelsefull utmärkelse. Hon hänvisar samtidigt till forskning som visar att många klimatkompensationsprojekt har begränsad effekt och att vissa även kan orsaka skador på klimat och miljö.

Magnus Wennman framhåller vikten av att journalistiken undersöker hur klimatprojekt faktiskt fungerar på plats, snarare än att enbart återge beräkningar och klimatmål. Han tilldelades redan i mars 2026 förstapriset i kategorin Årets vardagslivsreportage utrikes vid tävlingen Årets bild för sina fotografier från Ghana. Utmärkelsen delades ut av Pressfotografernas klubb inom Svenska Journalistförbundet.

Olof Svensson uttrycker tacksamhet över möjligheten att arbeta med granskningen. Han betonar att västvärldens klimatprojekt i andra länder behöver undersökas journalistiskt och hoppas att uppmärksamheten ska få fler redaktioner att satsa på undersökande klimatjournalistik.

Den andra förstaplatsen i Klimapress 2026 gick till Staffan Lindberg och Lotta Härdelin för granskningen av jakten på metall till elbilar på ön Halmahera i Indonesien.

Klimapress instiftades 2025 av journalistutbildningen vid OsloMet och Norsk Journalistinstitutt. Nordisk Journalistcenter har redovisat att årets prisutdelning är den andra sedan utmärkelsen grundades. I juryn ingår Linda Lundin, chefredaktör för Arbetarbladet, tillsammans med Salla Nazarenko från Finland, Ole Mathismoen från Norge och Rasmus Thirup Beck från Danmark.

Den första Klimapress-konferensen arrangerades i Oslo 2025 med omkring 100 deltagande journalister och medieforskare. I en artikel publicerad av Journalisten den 13 augusti 2026 beskrev projektledaren Kristoffer Dahl Sørensen ambitionen att samla ett liknande antal deltagare vid årets konferens i Köpenhamn.

Tidigare fanns ett separat svenskt pris för klimatjournalistik inom den prisbelönade redaktionen, men detta avvecklades när det gemensamma nordiska priset etablerades.

Gräv- och samhällschefen Jonathan Jeppsson beskriver Klimapress som en särskilt betydelsefull utmärkelse för redaktionen. Han framhåller ambitionen att bedriva granskande klimatjournalistik och hänvisar till en ny FN-rapport om svårigheterna att nå klimatmålet på 1,5 grader. Jeppsson betonar också att bevakningen av klimathotet är viktig med tanke på kommande generationer.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar huvudsakligen neutralt, sakligt språk. Den förmedlar granskningens egna fynd (t.ex. "Granskningen visade omfattande brister") som resultat av undersökningen och återger uttalanden och uppgifter från källor och myndigheter utan journalistens egna värderingar eller slutsatser. Det finns tydliga källhänvisningar och övergångar som indikerar vilket perspektiv som dominerar (t.ex. Energimyndigheten, Riksrevisionen, regeringen) och dessa uppgifter följs upp av beskrivningar utan dramatik eller överdrifter. Artikeln uttrycker inte journalistens egna åsikter om sakernas gång utan återger snarare vad källor har uppgett eller konstaterat. Även om vissa meningar beskriver aktörers synpunkter (“beskriver”, “betonar”, “framhåller”) är det tydligt att dessa är återgivna påståenden från andra parter, inte journalistens egna formuleringar. Sammantaget bedöms språket som mycket neutralt och opartiskt, även om det behandlar allvarliga eller kritiska uppgifter som härrör från källorna.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
40%
30%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar granskning, ansvar och kostnadseffektivitet i offentlig finansiering samt behovet av institutionell uppföljning och pragmatiska reformer. Den framhäver statens roll i övervakning och teknikdriven lösning snarare än att driva en tydlig vänster- eller högerpolitiskt agenda, vilket gynnar ett mittenperspektiv.

Rubrik och framing:
Granskningen framställer offentligt finansierade klimatinsatser i Ghana som misskötta och betonar behovet av myndighetsuppföljning och ansvarstagande.

Språk och ton:
Granskande och kritisk mot genomförandet av projektet, med fokus på uppföljning, ansvar och kostnadseffektivitet.

Källbalans:
Störst utrymme ges åt journalisternas granskning och myndighetskommentarer; Riksrevisionens rapport nämns; viss plats för regeringsutsagor men få alternativa röster från andra parter.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: Ghanaian myndigheter och projektets leverantörer/finansiärer (Solar Taxi, South Pole) samt eventuella positiva effekter eller försök till korrigering saknas eller marginaliseras.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.