Gotländsk man åtalas för AI-framställt övergreppsmaterial

En man på Gotland har åtalats för barnpornografibrott. Åtalet omfattar bland annat material som han misstänks ha framställt med hjälp av artificiell intelligens, AI. Det är det andra åtalet på Gotland inom ett år där AI-manipulerat övergreppsmaterial ingår.

Polisens utredare Victoria Österberg beskriver samtidigt svårigheter med att förebygga den här typen av brott, som blir allt vanligare. Hon anser att polisens förebyggande arbete behöver utvecklas för att kunna hantera barnpornografibrott där AI används.

Det tidigare gotländska ärendet gällde en man som arbetade på en förskola i Visby och som bland annat hade manipulerat bilder från verksamheten. Svea hovrätt meddelade den 10 mars 2026 dom i mål B 607-26 och fastställde fängelsestraffet till två år och tio månader. Tingsrätten hade ursprungligen dömt mannen till tre år och sex månaders fängelse.

Utredningen mot den tidigare förskoleanställde inleddes efter att Europol hade slagit larm genom ett amerikanskt system för att upptäcka övergreppsmaterial på internet. Informationen nådde den polisenhet där Victoria Österberg arbetade.

Polismyndighetens hantering av ärendet har därefter granskats av Justitieombudsmannen. I ett yttrande medgav myndigheten att handläggningen hade blivit fördröjd med omkring två månader. En intern utredning visade att polisen redan när ärendet inkom i juni 2025 hade uppgifter om att den misstänkte var anställd på en förskola.

Polismyndigheten hänvisade till hög arbetsbelastning, andra prioriteringar och semester, men konstaterade samtidigt att dessa omständigheter inte ursäktade förseningen.

Även Region Gotland har låtit granska det tidigare förskoleärendet. Den externa genomgången utfördes av Psykologpartners AB och offentliggjordes den 19 maj 2026. Granskningen pekade på behov av tydligare rutiner för dokumentation och bildhantering samt för arbetssätt i situationer där personlig integritet behöver beaktas. Förskolans verksamhetschef Lena Gustavsson meddelade att regionen arbetade med att förtydliga vägledningen för fotografering inom förskolan.

Frågan om hur AI-genererade övergreppsbilder ska bedömas rättsligt har också behandlats i andra delar av landet. I ett separat mål vid Lycksele tingsrätt, som uppmärksammades den 20 oktober 2026, bedömde domstolen att omkring 300 AI-framställda bilder omfattades av barnpornografibestämmelserna trots att de inte föreställde verkliga barn.

Tingsrätten framhöll att lagstiftningen även har till uppgift att skydda barn generellt. Samtidigt ansåg domstolen att AI-genererat material inte har samma straffvärde som dokumentation av faktiska övergrepp. Den åtalade mannen dömdes till ett år och åtta månaders fängelse för grovt barnpornografibrott.

Polismyndigheten använder också AI-teknik i arbetet mot spridning av övergreppsmaterial. Den 25 maj 2026 redovisade myndigheten resultatet av en nationell insats som hade omfattat 33 tillslag på olika platser i Sverige under de föregående veckorna.

Lena Larsson, verksam vid Nationella operativa avdelningens arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, beskrev hur polisen använder ett AI-verktyg för att identifiera personer som laddar upp redan känt övergreppsmaterial på fildelningssajter.

Barnrättsorganisationen Ecpat Sverige har samtidigt uppmärksammat en ökning av kontakter från barn som utsatts för AI-genererade nakenbilder och filmer. I en rapport från maj 2026 föreslog organisationen bland annat att teknikleverantörernas ansvar skulle förtydlighas på EU-nivå. Ecpat Sverige föreslog även ett förbud mot tekniska tjänster som huvudsakligen utvecklas eller används för olagliga ändamål.

Under 2025 tog Ecpat Sveriges hotline emot omkring 19 000 tips och granskade över 111 000 bilder och videor. Organisationen skickade 9 027 begäranden om att material skulle tas bort. Därutöver granskades omkring 3,2 miljoner bilder med hjälp av systemet Arachnid. Statistiken gäller misstänkt övergreppsmaterial generellt och är inte begränsad till AI-genererat innehåll.